Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Diskussioner kring vår historia i allmänhet.
sveahk
Redaktionen
Inlägg: 8097
Blev medlem: 03 feb 2005 15:28
Ort: schweiz

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av sveahk » 02 aug 2018 13:54

Deadwood - 1875 hittade man guld i norra Black Hills, i ett område som enligt ett avtal från 1868 i all evighet skulle tillhöra Lakota-Sioux indianerna...

Knappt tio år senare var det avtalet inte värt pappret det var skrivet på. Tusentals guldgrävare och "företagare" i tidens alla branscher tror på snabb lycka - Deadwood uppstår. Där vi även hittar en pokerspelande James Butler Hickok, mer känd som Wild Bill... "The most famous scout on the plains... of his courage there could be no question... his skill in the use of the rifle and pistol was untiring... his influence among the frontiersmen was unbounded, his word was law..." Skrev en av hans bekanta, George Custer.

Men som vi vet var det inte många av den tidens pionjärer i den amerikanska västern som levde till en hög ålder. Inte heller Wild Bill. I Deadwood's saloon No 10 den 2 augusti 1876 spelade han sitt sista pokerspel. Jack McCall stegade in i baren och sköt det dödande skottet i Wild Bills rygg.

För dagens turister tämligen billigt iscensatt...
2011 Amerika 503.jpg
Bättre här...



Känner ni igen de scenerna? Taget från en av amerikanska HBOs bästa TV-serier, kallad just..."Deadwood". Vi ser i det visade avsnittet ytterligare ett par av ortens illustra innevånare - Seth Bullock är en, som kom till Deadwood dagen innan Hickok blev mördad, och som också blev dess första sheriff. Dessutom kvinnan som dyrkade Wild Bill över allt, hon som ägnade sitt liv åt äventyret och alkoholen, Martha Jane Cannary aka Calamity Jane.

De tre, Wild Bill Hickok, Calamity Jane och Set Bullock träffar vi igen uppe på en höjd strax utanför Deadwood - i Mount Moriah Cemetery...
2011 Amerika 533.jpg
...som redan i mitten av 1878 öppnade sin jord för begravningsentreprenörens spadar. Behovet var stort - vissa grävde upp guld, andra förtjänade sin förmögenhet på att gräva ner guldets tillfälliga ägare...

Och här är Wild Bill Hickok...
2011 Amerika 525.jpg
2011 Amerika 526.jpg
...och vem hittar vi vid "hans fötter", om inte...
2011 Amerika 530.jpg
Det var hennes sista önskan i livet att bli begravd just där...

forts.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

sveahk
Redaktionen
Inlägg: 8097
Blev medlem: 03 feb 2005 15:28
Ort: schweiz

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av sveahk » 03 aug 2018 15:29

Om hennes Wild Bill trånad blev besvarad är att betvivla. Men att hon kunde stå i hans närhet...var efter Wild Bills död inte alltför komplicerat...
calamity jane.jpg
Seth Bullocks grav uppe på kullen över Mount Moriah blev obesökt - hettan höll oss tillbaka. Några svenskar och svenskättlingar från Deadwoods tidigare år hittades, Amanda Anderson, John Peter Fredlund, Matilda Clarissa Carlson...men senare sökningar i arkiven gav alltför knappa resultat. Inte heller den här svensken som var frimurare i Odd Fellow orden...
2011 Amerika 534.jpg
Efternamnet irriterar, var på svenska säkert annorlunda...?

Vad finns mer att berätta. En amerikansk flagga som har fått lov att hänga 24/7...
flag.jpg
...och till slut en någorlunda lustig historia: Information Center mitt i Deadwood. En något äldre dam bakom disken ger information. Jag frågar...

"So, how did you like the Deadwood TV-series...?"
"Haven' seen it"
"You haven't? How come?"
"Such fucking bad language...!"

Och nej, sorry - "fucking" sa' hon faktiskt inte, mitt tillägg, couldn't help it :oops: 8-) !

Hans K
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

sveahk
Redaktionen
Inlägg: 8097
Blev medlem: 03 feb 2005 15:28
Ort: schweiz

Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av sveahk » 12 aug 2018 14:10

Kyrkogårdar och gravfält är historieböcker. Inte alltid lättlästa, men oftast - om man bemödar sig - bjuder de begravda, deras liv och död på en högst intressant lektyr!

Som vi också hittar här...
IMG_3469.jpg
...och denna gång börjar vi med en fråga - var är vi?

En fråga för att se om vi kan få något eller några inlägg - förutom de egna :wink: ...

Mvh Hans K

forts.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

Användarvisningsbild
Hans
Medlem
Inlägg: 21182
Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
Ort: Utrikes

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av Hans » 12 aug 2018 14:14

Ett varmt ställe, Gallipoli?

Jag är inte ensam med att följa din tråd men jag kanske inte har så mycket att tillföra.

MVH

Hans

Amund
Medlem
Inlägg: 6003
Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
Ort: Västerbotten

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av Amund » 12 aug 2018 16:07

Hans skrev:
12 aug 2018 14:14
Ett varmt ställe, Gallipoli?
Nu har jag väl fel eftersom jag sticker ut hakan men det ser definitivt mer tropiskt ut, kanske Västindien..?
sveahk skrev:
12 aug 2018 14:10
Kyrkogårdar och gravfält är historieböcker. Inte alltid lättlästa, men oftast - om man bemödar sig - bjuder de begravda, deras liv och död på en högst intressant lektyr!
Absolut! För mig kan födelse och dödsår sätta fantasin i gungning både på spanska och västerbottniska kyrkogårdar - vem var personen och hur kom världshändelserna att påverka honom/henne?

sveahk
Redaktionen
Inlägg: 8097
Blev medlem: 03 feb 2005 15:28
Ort: schweiz

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av sveahk » 14 aug 2018 11:03

Tack för försöken till att pricka orten - att gravplatsen finns på en varm ort är riktigt, men nej, varken Gallipoli eller Västindien...

Spänningen är naturligtvis olidlig 8O - var befinner vi oss, ojojoj - och den kommer, den kommer, förtvivla ej!!!

Men först...en som ligger och vilar där...
IMG_3453.jpg
Hans K
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

Användarvisningsbild
Hans
Medlem
Inlägg: 21182
Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
Ort: Utrikes

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av Hans » 14 aug 2018 11:31

Deutsch-Südwestafrika?

MVH

Hans

sveahk
Redaktionen
Inlägg: 8097
Blev medlem: 03 feb 2005 15:28
Ort: schweiz

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av sveahk » 15 aug 2018 08:28

Vi befinner oss vid den Indiska oceanen, i Bagamoyo...

Bagamoyo i dagens Tanzania, var i slutet på 1800-talet under ett par korta år den första huvudstaden i kolonin Deutsch-Ostafrika. Innan dess var sultaner, upptäcktsresande, karavaner och slavar där. Dock den gamla prakten förgår.
IMG_3478.jpg
Lite avsides nära stranden ligger under palmer och akacior ett tjugotal gravar, män, kvinna och barn begravda långt från hem och härd...
bagaschild.jpg
En vacker ort...
IMG_3449.jpg
Hier ruht in Gott der Unterlieutnant z. See Max Schelle von S.M.Kr. „Schwalbe“, 24 Jahre alt fiel er am 19. Mai 1889 beim Sturm auf die befestigte Stellung bei Bagamoyo. Allen voran, der erste im feindlichen Lager“ (I Guds frid vilar här Unterlieutnant z. See Max Schelle von S.M.Kr. „Schwalbe“, som föll 24 år gammal den 19 maj 1889, vid stormandet av fästningen i Bagamoyo. Före alla andra, den förste i det fientliga lägret.)
IMG_3454.jpg
Vi går tillbaka i tiden...

Ett år innan den unge matrosen dog hissades här den tyska flaggan, efter det att "Deutsch-Ostafrikanische Gesellschaft(DOAG)" förvärvat mer och mer land, och den tyske kejsaren Wilhelm I år 1885 ställt området under "kaiserlichen Schutz". Ett område som i erövringshistorien varit en knutpunkt. Här landade skepp från Indien och Persien, här härskade Araber, Portugiser och Zanzibars sultaner, här startade europeiska upptäcktsresande sina treks - och här slutade karavanerna med de orientaliska människojägarna...

Pro forma var Sultanen i Zansibar vid denna tid fortfarande kuststräckans överhuvud - försäkrade per avtal tyskarna, men var väl knappast värt papperet det var skrivet på. Araberna förlorade sitt handelsmonopol, det jäste, det blev oroligt...och upproret kom. Kustaraben(far omani, mor afrikan) och plantageägaren Bushiri bin Salim al-Harthi
800px-Buschiri_bi_Salim.jpg
...samlade de otillfredsställda och marscherade i december 1888 med 3.000 mannar i riktning Bagamoyo. Stora delar av staden förstördes, befolkningen flydde. Tyskarna, utan idéer, inträngda vid havet...bad om - och fick vapenstillestånd.

Forts.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

Användarvisningsbild
Hans
Medlem
Inlägg: 21182
Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
Ort: Utrikes

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av Hans » 15 aug 2018 10:36

Bara fel sida på kontinenten :roll:

Bredvid Zanzibar.
https://www.deutsche-schutzgebiete.de/w ... _1919_.jpg

Spännande historia vi bjuds på.

MVH

Hans

sveahk
Redaktionen
Inlägg: 8097
Blev medlem: 03 feb 2005 15:28
Ort: schweiz

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av sveahk » 15 aug 2018 11:03

Tack Hans för kartan från 1919 som visar området efter det att Deutsch Ost-Afrika upphört att existera.

Här en närbild från 1890-talet...
bagamoyo.jpg
Hans K
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

sveahk
Redaktionen
Inlägg: 8097
Blev medlem: 03 feb 2005 15:28
Ort: schweiz

Amiral Deinhard

Inlägg av sveahk » 15 aug 2018 23:05

Innan vi går vidare...

Det händer hela tiden. Du har ett tema och söker på nätet, i böckerna och arkiven efter matnyttigt till just detta tema - och hittar naturligtvis vid letandet mängder av annat intressant material! Som i bästa fall bara indirekt har något med det ursprungliga temat att göra! Känns det igen...?

Som nu.

Vice-amiral Karl August Deinhard
Allers_Marine_Deinhard.jpg
var chef för "Ostafrikanisches Kreuzergeschwader" under Bushiri-kriget. Hans flaggskepp var ståtliga SMS Leipzig, en "Kreuzerfregatte"...
440px-Kreuzerfregatte_Leipzig_01.jpg
Men eskadern framför den östafrikanska kusten - som skulle vara både aktiv och hotbild - bestod av mer fartyg:

Kreuzerkorvette Olga
Kreuzerkorvette Sophie
Kreuzerkorvette Carola
Kreuzer IV. Klasse Möwe
Kreuzer IV. Klasse Schwalbe
Aviso Pfeil
Kreuzer IV. Klasse Sperber

Ett anständigt befäl för en amiral kan man tycka. Och liksom många andra sjögubbar i de högre officersgraderna fick även Vice-amiral Deinhard - sent omsider - ge sitt namn åt ett mer sentida tyskt krigsskepp.

Och det bidde den här...
HNoMS_Sæl.jpg
Den norska torpedbåten "Laks"(på bilden systerfartyget Sael), byggd 1900, tagen av tyskarna 1940...och omnämnd till, ja just..."Amiral Deinhard"!

Jag undrar vad amiralen (som f.ö. dog 1892) hade tänkt om det namnvalet av den ålderdomliga skutan( som bl.a. var med om att skydda Norge 1905 mot ett möjligt svenskt angrepp) - eller är det bara jag som tycker att det var ett futtigt val för en väl meriterad sjöman...?

Sidotankar, sidotankar - snart går det vidare med Bushiri-upproret!

Hans K
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

sveahk
Redaktionen
Inlägg: 8097
Blev medlem: 03 feb 2005 15:28
Ort: schweiz

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av sveahk » 17 aug 2018 11:19

Hur hade det nu kommit så långt att i slutet av 1800-talet ett fåtal tyskar och mängder av afrikaner förlorade sina liv på den afrikanska östkusten...?

Den förste ansvarige var tysken Carl Peters.
Carl_Peters.jpg
Carl Peters var Afrikaforskaren som en tid bodde i England och där lärde sig alla kolonialistiska tricks som behövdes för att slå sig fram i den svarta världsdelen. Tricks som han senare lyfte upp i egna brutala höjder.

Hitler ansåg många år senare att Peters hade haft "Tredje Rikets tankegångar redan femtio år tidigare". Och en annan samtida - inte en av Peters beundrare - beskrev honom som "en bister arier, som vill utrota alla judar och i frånvaro av judar skjuter negrer i Afrika som sparvar, och för nöjes skull hänger upp negerflickor efter det att de tjänat hans liderliga behov."!

För sina ändamål valde Peters östra Afrika. Där sökte han i början på 1880-talet upp de lokala hövdingarna, kom som en vän, firade med fritt flödande alkoholiska drycker, och som festens höjdpunkt presenterade han de lokala potentaterna med "Schutzverträge", självklart tyskspråkiga...där de blott hade att sätta sina kors som underskrift! Allt i egen regi.

Vad stod då i dessa skyddskontrakt? De blev å ena sidan lovade skydd för fiender - men å andra sidan hade tyskarna den oinskränkta rätten att ta ut tullavgifter och skatt i området, rätten att inrätta förvaltningar och kontrollera rättsväsendet, rätten att ha beväpnade trupper i landet, och rätten att låta tyska kolonister fritt utnyttja "berg, floder och skogar"...

Peters ville nu att dessa kontrakt för de "erövrade" områdena skulle omvandlas till officiella tyska "Schutzbriefe" - men Reichskanzler Bismarck rynkade på pannan, "...ett styck papper med negerkryss", och vägrade först. Tidsandan och opinionen i det tyska riket var emellertid starkt för tyska kolonier, så till slut blev det som Peters ville. Med engelsk förebild gavs kejserliga "Schutzbriefe" ut för det östafrikanska området, nu under namnet Deutsch-Ostafrikanische Gesellschaft (DOAG).

...och så kommer vi äntligen till Bushiri-kriget och dess följder...

forts.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

sveahk
Redaktionen
Inlägg: 8097
Blev medlem: 03 feb 2005 15:28
Ort: schweiz

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av sveahk » 20 aug 2018 14:40

"...Bushiri samlade de otillfredsställda och marscherade i december 1888 med 3.000 mannar i riktning Bagamoyo. Stora delar av staden förstördes, befolkningen flydde. Tyskarna, utan idéer, inträngda vid havet...bad om - och fick vapenstillestånd."

Den tyske amiralen Deinhardt rapporterade till Berlin - Öst-Afrika är förlorat! Vilket Rikskansler Otto von Bismarck inte kunde acceptera. Det gällde att rädda Tysklands anseende. Han utropade "kampen mot slavhandeln" och tricksade så i riksdagen igenom en krigskassa på två miljoner Mark och bildandet av en "Schutztruppe" för området.

Den unge afrikaforskaren Hermann Wissmann, blev chef...
DR_1934_543_Hermann_von_Wissmann.jpg
- nu med titeln "Reichskolonialkommissar" - och skickades ner till den östafrikanska kusten för att "kväsa de uppstudsiga". Med sig hade han ett fyrtiotal tyska officerare och underofficerare, ett mindre antal tyska matroser, och huvudstyrkan som bestod av 600 sudanesiska soldater och 400 Zulus från Mozambique.

8 maj 1889 var det så dags, Skeppsartilleri sopade rent kustavsnittet, de tyska trupperna kunde landa ("blott" två tyskar stupade, Heinrich Hoell hette den ene, begravd i Bagamoyo)...
IMG_3455.jpg
Wissmanns Schutztruppe förföljde Bushiri till hans befästade läger i Jahazi, strax utanför Bagamoyo. Bakom palissaderna där befann sig nu framför allt arabiska legosoldater - Bushiris allians med kustens otillfredsställda invånare hade redan kollapsat.

Attacken blev kortvarig och blodig. 106 araber dog enligt en källa och blott ett dussin angripande soldater. Och av dem troligtvis bara en tysk, och det var den ovan nämnde Unterlieutnant z. See Max Schelle - som var "den förste i det fientliga lägret"!

Man undrar, och den frågan ställde vi också till vår guide, var alla andra låg begravda - afrikaner och araber från båda sidorna? Konflikten i tyska Östafrika varade ytterligare ett par år och lågt räknat dog säkert minst fem om inte tiotusen afrikaner. Var de ligger begravda, om överhuvudtaget, är obekant...Det var bara tyska medborgare som fick en markerad grav av tyskarna, inte bara här i Bagamoyo - och det förunderliga är att dessa gamla gravstenar fortfarande står där, oförstörda av människohand...blott tidens tand osv...!

Bushiri flydde, men inte för länge och inte långt. Den 15 december 1889 blev han förrådd, togs av tyskarna och hängdes...
bushiri hanged.jpg
Medan landtrupperna "befriade" kustremsan från de oppositionella, så gjorde de medförda tyska krigsfartygen detsamma utanför den östafrikanska kusten. Lätt var det...av förståeliga skäl...varken större eller mindre "sjöslag" noterades...
Schwalbe_und_Dhau.jpg
Dhows, som till dags dato byggs och används på samma sätt som då - vilket vi kunde notera nere på sandstranden bara ett par steg från den tyska gravplatsen...
IMG_3475.jpg
forts.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

sveahk
Redaktionen
Inlägg: 8097
Blev medlem: 03 feb 2005 15:28
Ort: schweiz

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av sveahk » 21 aug 2018 15:15

Bagamoyo - en liten söndrig stad med ett oskarpt och förgängligt förflutet, arabiska ruiner, gråa kapell och moskéer. Galgen, där de tyska kolonialherrarna hängde upp oregerliga "infödingar"...
tyska.jpg
...finns ej längre. Bara en sten med en sentida skylt markerar platsen...
baga1.jpg
Ett par meter bredvid ligger den tyska gravplatsen, inskrifterna på de tyska gravstenarna har överlevt. Där ligger de i Tanzanias jord, de som gav sina liv för "Kaiser und Reich" - Soldater som Comp. Führer der Schutztruppe, Hauptmann Krenzler...
krenzler-eugen-deutscher-offizier-hauptmann-portrat-veroffentlicht-im-jahre-1893-19-jahrhundert-militar-uniform-schnurrbart-ger-x52p72.jpg
...och Franz Groucza, Oberlazarettsgehilfe...
IMG_3459.jpg
Som enda kvinna, Antonia Bäumler som tjänstgjorde i Deutscher Frauenverein - där ligger också Emil Hofstetter, med titeln "Kurfürst. Württemberg. Bauinspektor", som var chef för en expedition i Ukerewe 1891 med målet att få slut på den tusenåriga arabiska slavhandeln. En slavhandel, som först fick sitt "definitiva" slut på 1920-talet!

Och Gretchen Schuller, älskat och förlorat barn - redan efter sex levnadsdagar ett offer åt den gula febern...
IMG_3463_2.jpg


En tysk "Friedhof" i Bagamoyo, östra Afrika, tjugoen gravar...

Till öster den gigantiska Indiska oceanen, till väster Afrikas jättekropp, däremellan över hundra år ensamhet. Den "svarta" kontinenten slukade upp de vita, plantageägarna och skatteindrivarna, distriktstjänstemännen och skollärarna, själaforskarna och antropologerna. Och skyddstruppens människoplågare. De kom för att civilisera Afrika. De kom med piska och psalmer och porslinshundar. De förde med sig terror och kultur, ritade gränser på kartor, stal land, trakterade människorna som det behagade, drev in skatterna, byggde kaserner och kyrkor - och lämnade ett tungt hypotek på den "svarta" kontinenten...

Forts.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

Amund
Medlem
Inlägg: 6003
Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
Ort: Västerbotten

Re: Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

Inlägg av Amund » 22 aug 2018 16:55

Jag kan bara säga att jag är helt paff och konfronterad med en obehaglig verklighet... Det här är en rak och naken skildring av en kolonialistisk epok som jag hoppas många tar till sig - de nyupprättade och internationellt oerfarna staterna Tyskland och Italien skämde ut sig i sin iver att efterlikna de klassiska kolonialistiska staterna.
Utan att förringa fransmännen och britternas (glöm inte belgarna) koloniala brott mot mänskligheten så tror jag att diskursen under slutet av 1800-talet om den vita rasens överlägsenhet slog över en hel del för våra nymornade nationalstater. Stort tack sveahk för en levande beskrivning av en kolonial erövring som var okänd för mig - dessutom ypperligt berättad. :)

Har själv varit på väg till Bagamoyo i flera år för att jaga historia, kanske i vinter? Intresset ökade betydligt efter den här tråden. :)

*Bilden med hängda människor är väldigt levande, man undrar vad tyskarna på bilden tänkte och kände? :(