Olika officerare

[Grönis]

Funderar över det här med olika "typer" av officerare. En plutonchef kunde vara en VPL FK, RO FK, YO FK eller för den delen en löjtant. Även på kompanichefsnivå/ bataljonchefsnivå var det en liknande situation men här fanns få vpl officerare.

Men vad styrde vilken typ av officer som skulle ha en viss befattning? Var vpl fk tex. i normalfallet Stf plutonchef? Min fråga gäller i första hand armén from. 1970- talet och framåt. Tacksam om någon kunde bringa klarhet i denna kanske lite underliga fråga

[Stellan Bojerud †]

1970-talet.
Plutch normalt VO/FK, stf VO/Serg. RO/Fk var stf kompch pga befälsbrist.

[FNP]

1970-talet.
Plutch normalt VO/FK, stf VO/Serg. RO/Fk var stf kompch pga befälsbrist.

Vad gäller 80 & 90-talen, vill jag minnas att jag läst någonstans (Bertil Nelsson?) att målet med offutb efter införandet av NBO 1983, var att den nytuexaminerade fänriken omedelbart efter examen skulle krigsplaceras som plutch, åtminstonne i infanteriet, stf plutch fortsatt VO/Serg.

[Stellan Bojerud †]

När jag gick Karlberg 1965-66 var utbildningsmålet plutonchef i fred och bataljonsadjutant i krig. Truppslagsskolorna hade målet kompanichef i krig. MHS AAK (Nu FHS stabsprogram) hade målet bataljonchef eller stabsmedlem i högre stab i krig och kompanichef i fred.

VO/Fk plutch
RO/Lt kompch stf eller plutch
RO/Kn kompch eller stabsmedlem
RO/Mj (ganska få blev det) batch stf eller stabsmedlem i högre stab, vanligen fostab

Före 1983 fanns det ett fåtal RO/fanjunkare, som var kompanichefer eller stabsmedlemmar. Erinrar mig på rak arm en trosskompanichef, tre värnkompanichefer, en chef sektion 2-3 i fogruppstab och en fältarbetschef i fogruppstab.

[Stellan Bojerud †]

Datafänrikarna. De bästa PB-vpl (VO/Serg) som hade höga vitsord fick krigsplaceringar i nivå 6. Vid infanteriet t e x GA 600, vilket betyder skytteplutonchef. De var s a s "bristmönstrade" i högre befattning. Men då FM böt datorsystem befordrade datorn alla VO/Serg i nivå 6 till VO/Fk fastän de aldrig genomgått officersutbildning. FM tyckte det var pinsamt och lade locket på. De av datorn befordrade fick behålla sina grader.

[Grönis]

Intressant med datafänrikarna. Fanns det någon annan krigsplacering än gruppc eller stf gruppc. för GB med tex. bra vitsords när befälsbristen var stor?

[Stellan Bojerud †]

Jag har befordrat många meniga till furirer och GB-vpl till KB. En av de sistnämnda är nu överstelöjtnant. Kriteriet var visad lämplighet.

[Hans]

NBO officer.

GU 80-81
Mellanår 81-82
InfOHS 82-84
Trupp 84-85
KHS AK 85-86
Trupp 86-88
KHS HK 88-89
Trupp 89-92
Lärare KHS AK 92-93
Slut försvara fosterlandet mot bolshevikerna 93 (fast jag tror jag fortfarande har reservstatus)

Krigsbefattningar.

Skytteplutonchef, 1985, fänrik
Bataljonsadjutant 1986, löjtnant
Stf Kompanichef 1988, löjtnant
Kompanichef 1989, kapten

Urbota infanterist förutom GU som kavallerist.

MVH

Hans

[Stellan Bojerud †]

GU 1963-64

Krigsplaceringar
1965-1967 4.fördelningen (Uppsala). Signaltroppchef. Serg.
1967-1968 3.fördelningen (Skövde). Sambandscentralplutonchef. Fk.
1968-1972 12.fördelningen (Östersund). Uplatstroppchef. Fk. (Den bästa militära befattning jag haft.)
1972-1974 12.fördelningen (Östersund). Sambandsplutonchef. Lt.
1974-1978 604.fogruppstaben (Storuman). Sambandschef. Kn.
1978-1984 Stridsgrupp Arlanda. Stabschef. Kn.
1984-1988 21.cykelskyttebataljonen (Norrtälje). Bataljonschef. (Med underställda enheter 2483 man). Mj.
1988-1994 441.fogruppstaben (Södertälje). Stabschef, tf fogruppchef. Övlt.
1994-2000 446.fogruppstaben (Kungsängen). Fogruppchef. Övlt.

[Bränner]

Varför fanns inte kategorien menig kat E i Kustartilleriet.?

[Wedman]

Varför fanns inte kategorien menig kat E i Kustartilleriet.?

Som du ser i länkad tråd fanns E-vpl åtminstone från 1993/1994:
Olika utbildningstider
Om jag ska gissa varför det inte fanns tidigare så kan en förklaring vara att motsvarande befattningar var GB/PB-befattningar.

[Grönis]

Jag har befordrat många meniga till furirer och GB-vpl till KB. En av de sistnämnda är nu överstelöjtnant. Kriteriet var visad lämplighet.

Hur var det normalt när det gällde KFÖ (syftar på repövningar efter GU). Var det möjligt för VPL officerare att bli befordrade efter dessa, även utan FBU kurser etc.?

[Donkeyman]

Jag minns mina repmöten som ägde rum under 1970 och 80-talen. Min grad var vpl sergeant, dvs en sådan som gjort 15 månader som vpl. På rep var jag plutch. Jag var i Ingenjörstrupperna. En ingenjörspluton hade en chef, en stf och en uoff till förfogande. Men inte någon gång var en av dessa tre var annat än vanliga inkallade värnpliktiga. Och även på kompaninivå var det i stort sett vpl. Tror inte någon gång att vi hade ens kompchef som var annat än reservofficer.

Detta kompani hölls samman i ett antal omgångar och det var i stort sett de samma gubbarna som återkom gång på gång. Vi hade också samma uppgift som övades vid flera tillfällen. Jag har byggt färja på samma ställe ett antal gånger, men som sagt - hela kompaniet bestod i stort sett av värnpliktiga, kan inte påminna mig en enda stamanställd.

[Vysotskij]

Hur var det normalt när det gällde KFÖ (syftar på repövningar efter GU). Var det möjligt för VPL officerare att bli befordrade efter dessa, även utan FBU kurser etc.?

Lite speciellt, men tolkar befordrades en grad per repövning, från sergeant till (i normalfallet) högst kapten.

[Stellan Bojerud †]

Till befälsreformen 1972: En VO fick genom FBU och KFÖ ta sig till VO/Kn. Vid 47 års ålder ströks denne ur värnpliktsrullorna och kunde då anställas som RO/Kn. På liknande sätt kunde en VO/Fj vid 47 års ålder bli RO/Fj.
Efter befälsreformen 1983 blev det lättare. Jag minns en VO/Fj som över en natt blev RO/Lt.