Takmaterial innan teglet blev vanligt

Diskussioner kring teknikens utveckling genom tiderna och dess inverkan på vår historia.
Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 2197
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Takmaterial innan teglet blev vanligt

Inlägg av a81 » 11 sep 2007 22:26

Om jag förstått det rätt, blev inte tegel ett vanligt takmaterial förrän på 1800-talet på landsbygden i Sverige. Innan dess dominerade sådant som torvtak (tak med gräs på), brädtak och vedtak (vet ej om brädtak och vedtak är samma sak). Spåntak var heller inte vanliga förrän på 1800-talet.

Är det någon som vet mer om vad som var vanligast, torvtak eller ved-/brädtak, och om det var olika i olika delar av landet?

Om ett tak var brutet (mansardtak), kunde det då ändå vara täckt av torv eller bräder? Eller innebar det automatiskt att taket måste ha täckts av tegel, spån eller plåt?

Användarvisningsbild
Sarvi
Medlem
Inlägg: 5037
Blev medlem: 25 mar 2002 09:00
Ort: Sverige

Inlägg av Sarvi » 12 sep 2007 16:29

Torvtak var den vanligaste lösningen i Syd- och Mellansverige, medan vedtak var vanligast i norra Sverige. Lokala variationer förekom naturligtvis, t.ex. halmtaken i Skåne och vasstaken i närheten av grunda slättsjöar. Vedtak och brädtak är inte samma sak - vedtak består av kluvet rundtimmer medan ett brädtak består av, rätt gissat, sågade brädor. Brädtaken kom ju då först när sågat virke blev allmänt tillgängligt (1800-talet). En egenhet hos torvtaket är att det inte tål alltför branta takvinklar då torven rasar ner - medan istället halm- och vasstak kräver rejält branta vinklar för att kunna motstå vattengenomträngning.

Ett brutet tak indikerar ju vanligen en mer påkostad byggnad som då mycket väl kunde ha ett spåntak. Spåntak fanns innan 1800-talet på mer påkostade byggnader (kyrkor, herrgårdar osv) men det var med 1800-talets mekaniskt framställda spån som det blev mycket vanligt även på enklare byggnader. Den undre takfallet blir hursomhelst alltför brant för att torv ska vara en möjlighet.

Stefan Lundgren
Medlem
Inlägg: 11296
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

Inlägg av Stefan Lundgren » 12 sep 2007 19:10

Många äldre hus(det finns lite rester kvar) som är gräsbelagda(ser ut som detta) eller har halmtak. Det är en viktig del i svensk byggnadshistoria att vidröra detta. Det finns såväl äldre hus som har halmtak kvar i vårt land som det har blivit efterkonstrukterat.

A81
En fråga!!!

Känner du till materialguiden som finns på http://www.raa.se?
Där kan du läsa mycket om byggnadsmaterialets historia(via informationstorget) och jag kan lova dig att det är sevärd att läsa detta.

Stefan

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 2197
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Inlägg av a81 » 12 sep 2007 20:16

Jag kände inte direkt till materialguiden, men jag googlade på torvtak igår och kom in på materialguidens sida om detta. Länsmuséet i Stockholm har en liknande sida:

http://www.lansmuseum.a.se/byggnadsvard/index.html

När det gäller det där med brutet tak, så tänkte jag framför allt på bostadshuset på en (då) medelstor bondgård (i mellansverige). Det byggdes i mitten/andra halvan av 1700-talet, men jag hade några anor som tog över gården långt senare. Kan huset redan på 1700-talet kan ha haft brutet tak? Vad kan det ha varit för takmaterial? Observera att det handlar om en tvåvåningsbyggnad (ej 1,5-plan) med en låg vindsvåning högst upp under ett brutet tak med relativt liten taklutning. Huset är stort, kanske lite drygt 200 kvm.

Sedan läste jag någonstans att torvtak kunde täckas med brädor som skulle skydda torven. Det stod på ett ställe om några mullrevor(?), och på ett annat om skurtak, som verkar ha varit någon typ av bräder som förde bort regnvattnet. Är det någon som vet mer om de här sakerna?

Användarvisningsbild
Bulldog
Medlem
Inlägg: 386
Blev medlem: 04 jan 2006 08:16
Ort: Skaraborg

Inlägg av Bulldog » 15 sep 2007 08:41

Jag har ett gammalt spannmålsmagasin byggt 1855 i tre våningar som ursprungligen hade skiffer tak. Takkonstruktionen är otroligt sabil med takstolar typ 8x8 tum med ett cc avstånd på kanske bara 2 meter. Dessvärre var det mkt problem med läckage så skiffern åkte av på 50-talet nån gång för att ersättas med eternit (som numera är ersatt av plåt)

Hur vanlig det var med skiffer vet jag inte men jag har två andra hus byggda 1870 resp 1900 och där var det troligtvis spån respektive tegel från början.

Vad jag har förstått försvann många spåntak på 50 och 60 talet om inte annat så pga att brandförsäkringen blev dyr. Jag har hört att premien på ett lantbruk kunde halveras om alla spåntak "försvann"

Användarvisningsbild
Markus Holst
Redaktionen
Inlägg: 4615
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Inlägg av Markus Holst » 16 sep 2007 09:39

De flesta spåntak ligger nog dock kvar som undertak. Jag har ännu inte ägt en lada som inte haft spåntaket liggande kvar under antingen tegel, plåt eller eternit. Även har alla mina ägda mangårdsbyggnader haft den konstruktionen.

Låter om jag är urgammal, men refererar till 4 gårdar.

Användarvisningsbild
Bulldog
Medlem
Inlägg: 386
Blev medlem: 04 jan 2006 08:16
Ort: Skaraborg

Inlägg av Bulldog » 16 sep 2007 11:14

Markus Holst skrev:De flesta spåntak ligger nog dock kvar som undertak. Jag har ännu inte ägt en lada som inte haft spåntaket liggande kvar under antingen tegel, plåt eller eternit. Även har alla mina ägda mangårdsbyggnader haft den konstruktionen.

Låter om jag är urgammal, men refererar till 4 gårdar.

Jovisst självklart, man tog inte bort spåntaken utan lade tegel/eternit eller senare plåt ovanpå alternativt rev hela huset,

Spaningsledaren
Tidigare medlem
Inlägg: 928
Blev medlem: 30 mar 2007 17:58
Ort: Frankrike

Inlägg av Spaningsledaren » 16 sep 2007 16:33

Man byggde med det man hade tillhands.
Uppât landet fanns det gott om skog.
Här högg man stockar som sedan vis behov klövs.
(Sâgningen kom lângt senare.)
Under ârtusenden arbetade man med yxa och kilar.
Sedan tätade man taket med lager av näver.
Uppe pâ det skiktet avslutade man sedan (ibland men inte alltid) med torv.
Taklutningen anpassades därefter.
Med mindre tillgâng till trä fick man anpassa konstruktionerna.
Här kunde dâ ocksâ flata stenar ( om sâdana fanns att tillgâ) komma till användning som täckmaterial. Tegelbränningskonsten är i och fôr sig urgammal. Dock har hantverksmässigt framstâllt tegel alltid varit "dyrt".

Stefan Lundgren
Medlem
Inlägg: 11296
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

Inlägg av Stefan Lundgren » 20 sep 2007 13:14

Fast teglet som arbetsmaterial är gammalt om man skall tro denna text från RAA:s materialguide.
Teglets historia började troligen i Kina, flera tusen år före introduktionen i vår del av världen, liksom även i det gamla Egypten och i kulturerna kring Eufrat och Tigris. Ursprungligen användes då soltorkat lertegel. Senare förekommer både bränt och framförallt obränt tegel. De greker och etrusker kände teglets egenskaper och romarna utvecklade tegelbyggandet vid vår tideräknings början. Även i Sverige uppfördes väggar helt eller delvis i soltorkat tegel.
Men jag antar att det nya byggnadssättet är nytt.

Annars finns det att läsa på följande sida, hoppas jag.

http://hildebrand.raa.se/materialguiden ... chptid=397

Citatet är hämtat från det första stycket.

Stefan

Spaningsledaren
Tidigare medlem
Inlägg: 928
Blev medlem: 30 mar 2007 17:58
Ort: Frankrike

Inlägg av Spaningsledaren » 20 sep 2007 14:37

Visst, tegel är ett urgammalt material. Fast just pâ tak, i svenskt o.s.v. klimat är det nog till sist bäst med bränt tegel. (Annars blir man inte bara blöt i, utan ocksâ lerig i, hâret.) Det romerska takteglet (stora platta skivor) kallades "tegula". Därav det bl.a.svenska namnet. I svenskt klimat är f.ö. ( om valet ges) glaserat taktegel att föredra. Detta har dock alltid varit riktigt ordentligt dyrt. Kräver nämligen tvâ bränningar, med âtföljande hanteringar och kassationer.

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 2197
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Inlägg av a81 » 27 sep 2007 20:05

Hittade i Lars Olof Larssons bok "På marsch mot evigheten - Svensk stormaktstid i släkten Stålhammars spegel" (2007) en intressant sak om just takmaterial. Det är överstelöjtnant Jon Stålhammar (för övrigt min mmmfmfmmmf bror) som i början av 1700-talet under Karl XII:s fälttåg i Polen/Sachen/Ryssland skriver hem till hustrun Sofia Drake att han vill göra om en av sina gårdar (Änghult) till säteri och därför ber "Erland snickare att planera en stor säteribyggnad, inte på 'småländskt manér', utan i två våningar med koppartak." (s. 202) Jon Stålhammar kom dock aldrig hem till Sverige, utan dog (av sjukdom) i det ryska landskapet Severien den 3 november 1708.

Om han ville ha koppartak på sin planerade säteribyggnad kan man ju undra vad hans befintliga säteribyggnad (Salshult) hade för tak. I Lars-Olof Larssons bok står det att den revs i början av 1900-talet, men det är såvitt jag vet fel. Den flyttades för cirka 100 år sedan, men finns bevarad på en annan plats. Det står (och finns bild) i en annan bok att säteribyggnaden vid flytten återställdes och fick tillbaka sitt säteritak. Salshult på Jon Stålhammars tid verkar alltså ha haft säteritak. Men vad kan byggnaden ha haft för takmaterial? Det var ju i alla fall inte koppar. Kan det ha varit tegel, spån, eller rent av torvtak? (Är det möjligt att ha torvtak på tak som inte är vanliga sadeltak?)

Spaningsledaren
Tidigare medlem
Inlägg: 928
Blev medlem: 30 mar 2007 17:58
Ort: Frankrike

Inlägg av Spaningsledaren » 27 sep 2007 22:28

Som svar pâ frâgan skulle jag säga att karaktärsbyggnaden pâ ett 1700-tals säteri nog kunde ha haft bâde tegeltak och tak av tjärat trâ. I och för sig ocksâ koppartak. Dock var detta sista nog alltid ytterst dyrbart. Spânet är däremot en nästan industriprodukt, knuten till tiden med ângmaskiner och t.o.m. elkraft. Absolut inte torvtak. I princip kunde byggnaden ocksâ ha haft ett skiffertak. Dock finns det inte mycket sâdan skiffer ute i bygderna. Grundtips: trätak!

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 2197
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Inlägg av a81 » 28 sep 2007 16:30

Hur kan då detta trätak ha sett ut? Kan det ha varit ett vedtak (se http://www.lansmuseum.a.se/byggnadsvard ... in_idnr=66), eller den äldre typen av spåntak, kyrkspån (se http://www.lansmuseum.a.se/byggnadsvard ... in_idnr=68)? Hur troligt är det med tegel? Fanns det många tegelbruk i Småland?

Spaningsledaren
Tidigare medlem
Inlägg: 928
Blev medlem: 30 mar 2007 17:58
Ort: Frankrike

Inlägg av Spaningsledaren » 28 sep 2007 18:15

Ganska säkert just det som i länken kallas kyrkspân!
Fungerar f.ö. riktigt bra. Är dessutom underhâllsvänligt.

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 2197
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Inlägg av a81 » 28 sep 2007 19:18

Jo, det verkar troligt att Salshult hade det som ibland kallas kyrkspån och ibland stavspån, alltså de tjockare nedtill rundade spån som fortfarande finns på många kyrkor och klockstaplar (jfr: http://www.wedman.nu/span.html). Möjligen kan väl Salshult ha haft tegeltak, men det verkar ju inte särskilt vanligt under tidigt 1700-tal.

Jag tror att jag läst någonstans att det även förekom torvtak på sätesgårdar, men det kanske var betydligt tidigare (till 1500-/1600-tal?).

När började man måla (mindre) herrgårdar? Och när gick man över till andra färger än rött? När började det bli vanligt att ha panel på (mindre) herrgård?