Analytiskt -> syntetiskt

Diskussioner om språkhistoria, allmän språkvetenskap och den komparativa språkforskningen.
Användarvisningsbild
Markus Holst
Redaktionen
Inlägg: 4441
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Analytiskt -> syntetiskt

Inlägg av Markus Holst » 08 dec 2017 23:30

Våra germanska språk har under flera hundra år gått i en riktning från syntetiskt till analytiskt. Från ett fyrkasus-system har vi gått till ett omdiskuterat tvåkasussystem. Våra närbesläktade språk har alla hunnit olika långt i samma utveckling. I engelskan har till och med genitiv-formerna börjat ge vika för propositionen of. I spanskan saknas också genitivformer och uttrycks istället med "de" plus artikel.

Finns det exempel på språk som går i andra riktningen, mot ökad syntetik? De syntetiska språken måste ju någon gång ha uppstått och det vore inte förvånande om sådana processer fortgår just nu.

Ephraim
Medlem
Inlägg: 232
Blev medlem: 01 apr 2009 19:50

Re: Analytiskt -> syntetiskt

Inlägg av Ephraim » 09 dec 2017 17:25

Franskt talspråk är ett uppmärksammat exempel på ett språk som verkar gå i riktning mot att bli mer syntetiskt, och kanske rent av polysyntetiskt. Den processen har gått relativt långt men är kanske inte helt färdig, och skriftspråket verkar nog bromsande och till att hålla analytiska uttryckssätt mer levande.

Franskt talspråk är syntetiskt på ett väldigt annorlunda sätt än latin och andra klassiska indoeuropeiska språk. I de klassiska språken är ju ordböjningen nästan helt suffigerande (med suffix), och verben böjs normalt bara efter subjektet. Böjningen i franskt talspråk är däremot starkt, men inte utelslutande, prefigerande (med prefix). Personböjningen markerar inte bara subjekt utan också indirekt objekt och direkt objekt. Tempus, aspekt och modus markeras med en blandning av prefix, suffix och stamförändring. Till skillnad från de klassiska språken har franskt talspråk inget utvecklat kasussystem, det är just verben som är väldigt syntetiska.

Franskt talspråk har därför vissa typologiska likheter med bantuspråk, nordvästkaukasiska språk och athabaskiska språk. Av dessa brukar inte bantuspråk kallas polysyntetiska, medan de athabaskiska språken i allra högsta grad är det, och de nordvästkaukasiska kanske är något mittemellan.

Läs mer här:
https://www.academia.edu/2000636/Gramma ... ken_French_

För att ta några exempel därifrån, med viss justering:

ʃtəldɔn
ʃ–tə–l–dɔn
je te le donne

ʒvɛləlɥidɔne
ʒ–vɛ–lə–lɥi–dɔn–e
je vais le lui donner

mwa ʒləlɥidɔn ləlivʁ atɔ̃fʁɛʁ
mwa ʒ–lə–lɥi–dɔn lə=livʁ a=tɔ̃=fʁɛʁ
moi, je le lui donne, le livre, à ton frère

Översta raden ska markera uttal, andra raden morfemgränser i ett ord (–) och gränser mellan ord och klitika (=), och tredje graden fransk stavning.

Man kan ju fråga sig varför någon skulle analysera ʒləlɥidɔn som ett ord istället för fyra, som det skrivs. Det första skälet är uttalsmässigt. Franskan lägger ju som bekant alltid betoningen på sista stavelsen. Men sista stavelsen i vad? Ett sätt att se det är att det är sista stavelsen i vissa betoningsgrupper av ord, ett annat sätt är att det är sista stavelsen i ett ord, det vill säga att man åtminstone fonologiskt betraktar hela betoningsgruppen som ett enda ord. Det finns inget i uttalet som talar för att ʃtəldɔn eller ʒvɛləlɥidɔne skulle innehålla en några ordgränser. Det finns ju också en hel del assimilationer och förenklingar i uttalet inom dem som talar för att de är ett ord, exempelvis ʒə > ʒ och vidare till ʃ framför tonlös konsonant.

Svenskan har också obetonade ord klitiska ord som inte alltid kan skiljas från varandra. Exempel som "i Frankrike" och "jag såg dig" uttalas ofta som om det vore ett ord. Men en avgörande skillnad är att vi har möjlighet att betona enskilda ord, främst för att markera en kontrast: "i Frankrike", "jag såg dig", "jag såg dig". Detta är normalt inte möjligt på franska. Det kan vara ett argument för att att se de svenska exemplen som skilda ord, men de franska som ett ord.

Det andra skälet för att analysera ʒləlɥidɔn som ett ord istället för fyra är syntaktiskt. Som synes i tredje exemplet går det bra att använda personprefixen tillsammans med substantiv eller självständiga personliga pronomen. Eller snarare, det är nog i princip obligatoriskt att använda personprefixen. Prefixens ordning är också ganska bestämd, och det går inte att skjuta in självständiga ord mellan dem och verbstammen (vɛ <vais> fungerar på samma sätt som ett futurumprefix i andra exemplet, inte som ett ord).

Sen är det nog så att de syntaktiska skälen för analysen gäller just mer vardaglig franska, och inte nödvändigtvis alltid det mer formella (särskilt skrivna) språket.

---

Ett historiskt men dokumenterat exempel på språk som har gått i riktning mot att bli mer syntetiskt kan vara det egyptiska språket. Medelegyptiskan är ett ganska "typiskt" afro-asiatiskt språk, jämförbart med semitiska språk eller berberspråk. Koptiskan är däremot polysyntetiskt eller i alla fall väldigt syntetiskt, enligt vissa författare. Alla verkar dock inte vara överens om den analysen, vissa menar istället att koptiskan är ett ganska analytiskt språk. Det handlar nog främst om att det är svårt att avgöra var ordgränserna går, fonologiskt och syntaktiskt.

---

Det finns ganska gott om exempel där språk utvecklar nya suffix, prefix eller stamförändringar för att markera grammatiska distinktioner. Normalt är exemplen inte en del av en omfattande förändring av språkets struktur. Det händer exempelvis att språk som hade flera kasus utvecklar ett till, genom att en postposition sammansmälter med substantivet. Ofta har vi för kort skriven historia för att se förändringarna, men det går ju att se genom jämförelse med besläktade språk eller genom att ursprunget fortfarande är transparent.

Användarvisningsbild
Markus Holst
Redaktionen
Inlägg: 4441
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Analytiskt -> syntetiskt

Inlägg av Markus Holst » 09 dec 2017 17:37

Tack för ett utförligt svar! Jag skall läsa det några gånger till så det går in ordentligt.

Ephraim
Medlem
Inlägg: 232
Blev medlem: 01 apr 2009 19:50

Re: Analytiskt -> syntetiskt

Inlägg av Ephraim » 09 dec 2017 19:57

Man kan väl sammanfatta det som att ordböjning oftast uppstår genom att tidigare fristående ord smälter samman med huvudordet. Men det kan vara svårt att avgöra när två ord har övergått till ett. För det första krävs att det faktiskt uttalas som ett ord, men vad det egentligen innebär är väldigt språkspecifikt. Många språk har också obetonade ord (klitika) som uttalas som om de var en del av andra ord.

För det andra krävs att det syntaktiskt fungerar som ett ord. Om det exempelvis går att skjuta in andra fristående ord mellan orddelarna bör det nog inte ses som ett ord. Om det nya morfemet är väldigt grammatikaliserat talar det också för att det är ett enda ord. Att det är grammatikaliserat innebär alltså exempelvis att det markera en obligatorisk grammatisk distinktion (vi kan inte välja om vi vill använda dåtidsformer av verben, det är obligatoriskt). Det kan också innebära att morfemet är obligatoriskt även när det finns fristående ord som ger samma information ("hoppade igår" är ju lite tårta-på-tårta, det framgår av "igår" att det rör sig om dåtid).

Det kan nog vara svårt att avgöra om ett språk håller på att utveckla ordböjning medan utvecklingen pågår. Medan utvecklingen pågår lever ju ofta alternativa former med fristående ord samtidigt. Det är kanske först när de fristående formerna dött ut som det är tydligt att en böjningsform har uppstått. Utvecklingen mot ett mer analytiskt språk är nog lättare att se medan den pågår. Dels märks det ju att gamla böjningsformer dör ut, dels kan man ju se om nya analytiska konstruktioner börjar användas (med hjälpverb, adverb etc.).

Ephraim
Medlem
Inlägg: 232
Blev medlem: 01 apr 2009 19:50

Re: Analytiskt -> syntetiskt

Inlägg av Ephraim » 09 dec 2017 20:09

Vad gäller just hur kasussystem kan utvecklas så rekommenderas förövrigt det här bokkapitlet av Leonid Kulikov:
https://openaccess.leidenuniv.nl/bitstr ... sequence=1
(Det är en språkvetenskaplig text så det krävs viss förkunskap, men den är väldigt intressant och ger många exempel.)

Användarvisningsbild
Markus Holst
Redaktionen
Inlägg: 4441
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Analytiskt -> syntetiskt

Inlägg av Markus Holst » 09 dec 2017 21:21

*gillar*

Petter A
Medlem
Inlägg: 23
Blev medlem: 15 jan 2015 18:10
Ort: Frankfurt

Re: Analytiskt -> syntetiskt

Inlägg av Petter A » 09 jun 2018 08:06

Ephraim skrev:Vad gäller just hur kasussystem kan utvecklas så rekommenderas förövrigt det här bokkapitlet av Leonid Kulikov:
https://openaccess.leidenuniv.nl/bitstr ... sequence=1
(Det är en språkvetenskaplig text så det krävs viss förkunskap, men den är väldigt intressant och ger många exempel.)
Mycket intressant. Jag har ofta själv funderat på frågeställningen i det ursprungliga inlägget.

Bokkapitlet ger ju egentligen inget svar på varför kasus "eroderar". Istället hävdas att kasus ökar om ett språk är omgivet av kasusrika språk, som finska, litauiska och ryska har varit. Samt att kasus minskar i en kasusfattig miljö. Västeuropa måste ju helt klart vara en kasusfattig miljö med tanke på erosionen i t.ex. engelska.

Om författaren har rätt så står vi förmodligen inför mera kasuserosion i världen, pga engelskans inflytande.