Viktoria Savs

Diskussioner kring händelser under första världskriget & mellankrigstiden.
Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktionen
Inlägg: 7421
Blev medlem: 27 mar 2002 14:52

Viktoria Savs

Inlägg av tyskaorden » 21 aug 2014 22:30

När jag tittade på årgångsemblem för dagens österrikiska underofficersakademi stötte jag för år 1999 på namnet Viktoria Savs. Hon var visade det sig en av få kända österrikiska kvinnor som under första världskriget var insatt i fronttjänst som soldat. Född 27 juni 1899 i Bad Reichenhall, bodde hon sedan föräldrarnas skilsmässa hos fadern Peter tillsammans med sina två yngre systrar först i Arco vid Gardasjön och sedan i Meran (nu Merano) båda då i det österrikiska Sydtyrolen. Fadern inkallades 1914 till tjänstgöring i Tyrolerkejsarjägarna och sårades i strid på den ryska fronten. Efter hans konvalescens anslöt han till Landstormen. Den nu 16åriga Viktoria som inte ville skiljas från fadern, lyckades ta sig igenom mönstringsmyndigheten i Meran och ryckte den 10 juni 1915 i vid Standschützenbataillon Meran I. Bataljonen var insatt på högplatån vi Lavarone vid fronten mot italienarna. Viktoria Savs tjänstgjorde i bataljonen som trängsoldat Viktor Savs och det var för många okänt att hon var en kvinna.

Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktionen
Inlägg: 7421
Blev medlem: 27 mar 2002 14:52

Re: Viktoria Savs

Inlägg av tyskaorden » 21 aug 2014 22:34

Bild
Viktoria Savs i uniform.

Den 8 december 1916 fick hon av fältmarskalk ärkehertig Eugen* vilken var befälhavare över den österrikisk-ungerska sydvästfronten där Viktorias enhet var insatt tillstånd att tjäna som "Landsturmarbeiterin mit der Waffe in der Hand" och överfördes till Landsturminfanteriebataillon Innsbruck II. I denna bataljon tjänstgjorde även fadern Peter Savs som korpral. Hon fick också hemligt tillstånd att deltaga i frontinsatser.

Förutom några få officerare (och fadern får man förmoda) var det dock få vid bataljonen som visste om att Viktor Savs egentligen var Viktoria Savs. Hon visade vid frontinsats talang som förare av lastdjur samt som ordonans på skidor. Från 1 december 1916 tilldelades hon tjänst som ordonans hos en kapten och deltog vid de häftiga striderna på Drei Zinnen /Tre Cime-platån.

Vid ett angrepp mot italienska ställningar vid Sextener Dolomiten/Sasso di Sesto 11 april 1917 förde hon ensam och under fientlig artillerield en skara om 20 tillfångatagna italienare till de österrikiska linjerna. För mod och förebildligt ledarskap dekorerades Viktoria Savs ett flertal gången bl.a. fick hon mottaga Tapperhetsmedaljen i brons, Kejsar Karls förtjänstkors och Tapperhetsmedaljen i silver. Slutet på Viktorias frontinsats kom 27 maj 1917 då hon sårades så allvarligt att ena benet måste amputeras nedanför knät. På lasarettet i Sillian kom det också fram att hon var en kvinna. Av det hela följde att Viktoria Savs blev fronttjänstoduglig. I stället anslöt hon till det österrikiska röda korset för att fortsatt göra en insats för krigsansträngningen. För sitt arbete erhöll hon Förtjänstkorset i silver.

Efter kriget flyttade hon via Hall/Tirol och olika orter till Salzburg. Vilket blev hennes hem från 1938. Hon var starkt tysknationell och var verksam i krigsveteranträffar enda in på 1950-talet. Anslöt till NSDAP men det är inte känt att hon var aktiv i politisk verksamhet. Dock användes hon i propagandan före andra världskriget. Viktoria Savs levde till 80års ålder och dog 31 december 1979 i Salzburg. Hon begravdes med alla hedersbetygelser på Salzburgs kommunala kyrkogård.

Underofficerslärårgången 1999 vid österrikiska Arméunderofficersskolan namngavs efter henne.

Bild
Årgångens emblem.



*han var också Tyskaordens siste världslige stormästare och följdriktigt regementsinnehavare för infanteriregementet "Hoch- und Deutschmeister" Nr. 4.