Mindre europeiska staters kavalleri 1914

Diskussioner kring händelser under första världskriget & mellankrigstiden.
Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktionen
Inlägg: 7421
Blev medlem: 27 mar 2002 14:52

Re: Mindre europeiska staters kavalleri 1914

Inlägg av tyskaorden » 09 dec 2011 22:44

FNP skrev:[...]
Ja, så har jag förstått det. Jag antar att en begränsad tillgång på tillräckligt goda hästar var gränssättande för kavalleriets storlek. Personal i depåerna ökar markant i o m uppsättning av kavalleri för reservfördelningarna, men antalet hästar i depån ökar endast marginellt.
Ja tillgången på goda hästar bör ju satt en gräns för kvalleriets storlek, sedan så lär det ju ta en hel del tid att utbilda en god kavallerist. Särskilt om denne inte ridit en häst förut.

Tack för övrigt för uppgifterna om Nederländerna och Portugal.

jeger
Medlem
Inlägg: 437
Blev medlem: 06 nov 2010 23:01

Re: Mindre europeiska staters kavalleri 1914

Inlägg av jeger » 26 dec 2011 12:24

I Norge hadde Hæren i 1914 tre (3) dragon-regimenter, dvs ikke kavalleri. Moderne automatvåpen (MG-Mitr) hadde gjort av med kavalleriet og tjeneste med blankvåpen.Hesten var ellers kun til transport, man kjempet til fots.Den siste gang i vår historie som en slik avdeling deltok i felten var Skoleeskadronens (Befalskolens) innsats under felttoget i april-juni 1940.
Jeger

Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktionen
Inlägg: 7421
Blev medlem: 27 mar 2002 14:52

Re: Mindre europeiska staters kavalleri 1914

Inlägg av tyskaorden » 10 mar 2014 18:31

FNP skrev:Nederländerna
4 Husarregementen (16 fält och 2 depåskvadroner)

Enl Wiki
1.Regiment Huzaren (uppsatt 1814, med anor från 1588) (i dag benämnt Regiment Huzaren Van Sytzama)
2.Regiment Huzaren (uppsatt 1815, med anor från 1688) (i dag benämnt Regiment Huzaren Prins van Oranje)
3.Regiment Huzaren (uppsatt 1814, med anor från 1672) (benämnt som det Röda eller Gardes Hussarena, nedlagt 2007)
4.Regiment Huzaren (uppsatt 1813, med anor från 1585) (i dag benämnt Regiment Huzaren Van Boreel)

I dag finns sedan Nederländerna lagt ned sitt pansarvapen endast Huzaren van Boreel kvar. Det består av 42. brigadspaningsskvadronen (Brigade Verkenningseskadron) i Oirschot, 43. brigadspan.skv. i Havelte samt 103. och 104. spaningsskvadronerna (Verkenningseskadron) båda i ´t Harde.

3. Regiment Huzaren bar namnet Regiment Huzaren Prins Alexander sedan 1950. Efter Prins Alexander (1818-48). Det har sitt ursprung i två regementen Gardes Dragonders (Gardesdragonerna) och Gardes te Paard (Gardet till häst). De uppsattes båda 1672. Huzaren van Sytzama lades ned 16 september 2012 och Huzaren Prins van Oranje samma dag.

Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktionen
Inlägg: 7421
Blev medlem: 27 mar 2002 14:52

Re: Mindre europeiska staters kavalleri 1914

Inlägg av tyskaorden » 01 apr 2014 21:50

FNP skrev:Portugal

Min portugisiska är usel, men ur diverse sidor på internet bl a http://www.arqnet.pt/exercito/regcav.html
har följande bild vuxit fram

Regimento de Cavalaria Nº 1, (upsatt 1707)
Regimento de Cavalaria Nº 2, Ajuda, Lisabon (uppsatt 1715)
Regimento de Cavalaria Nº 3 Estremoz (uppsatt 1707)
Regimento de Cavalaria Nº 4 (uppsatt 1762)
Regimento de Cavalaria Nº 5 (uppsatt 1715)
Regimento de Cavalaria Nº 6 (uppsatt 1709)
Regimento de Cavalaria Nº 7 (uppsatt 1707)
Regimento de Cavalaria Nº 8 (uppsatt 1715)
Regimento de Cavalaria Nº 9 (uppsatt 1715)
Regimento de Cavalaria Nº 10 (uppsatt 1707, nedlagt 1927)
Regimento de Cavalaria Nº 11 (uppsatt 1707)
Har efter olika sökningar på nätet lyckas hitta följande:
RC 1 förmodligen Lissabon.
RC 4 Almeida. 1888-1911 bar regementet titeln Regimento de Cavalaria no. 4 do Imperador da Alemanhã Guilherme II. Då den tyske kejsaren var regementets hedersöverste. En post som avskaffades då Portugal blev republik 1911. Under Första världskriget sände regementet enheter till Angola. Regementet lades ned 2006 och dess traditioner bevaras idag av Grupo de Carros de Combate (Stridsvagnsbataljonen) i Mekaniserade brigaden.
RC 5 Evora, nedlagt 1939.
RC 6 Chaves.
RC 8 Santarém.
RC 9 Porto?
RC 10 Vila Viçosa.
RC 11 Castelo Branco, nedlagt 1975.

RC 2 bar 1890-1911 namnet Regimento de Cavalaria no 2 de Lanceiros d'El Rei (Kav.reg. nr 2 Konungens lansiärer). Idag är regementet Regimento de Lanceiros no 2 och ansvarar för portugisiska arméns militärpolis.

jeger
Medlem
Inlägg: 437
Blev medlem: 06 nov 2010 23:01

Re: Mindre europeiska staters kavalleri 1914

Inlägg av jeger » 16 okt 2014 00:14

For Norges del, også SKOLEESKADRONEN av Befalsskolen for Kavalleriet,standkvarter 1940 Akershus Festning
Deltok fra 9.april i felttoget i Sør-Norge
Jeger

Användarvisningsbild
Stellan Bojerud †
Saknad medlem
Inlägg: 9684
Blev medlem: 12 jun 2005 05:23
Ort: Stockholm

Re: Mindre europeiska staters kavalleri 1914

Inlägg av Stellan Bojerud † » 16 okt 2014 17:23

von Adler skrev:Sverige organiserade 1914 totalt 50 skvadroner kavalleri, enligt samstämmiga källor.

Varje linjedivision (6st) hade ett kavalleriregemente med fyra skvadroner kavalleri (totalt 24st).
Varje reservdivision (6st) hade en kavalleribataljon med två skvadroner kavalleri (totalt 12st).
Kavalleridivisionen (1st) hade två kavalleriregementen med fyra (i vissa källor åtta) skvadroner kavalleri var (totalt 8 eller 16st).
Bodens trupper skulle ha en kavallerikår (K9) om två skvadroner, men den sattes aldrig upp. Oklart om andra kavallerienheter ställde upp de två skvadronerna.

Varje kavalleriregemente hade också en depåskvadron för utbildning och ersättningsmanskap.

24+12+8+2+8=54.
24+12+16+2+8=62.
24+12+8+0+8=52.

Jag får det inte att gå ihop. :(

FNP går igenom saken rätt bra här: viewtopic.php?f=54&t=22337&start=15
50 skvadroner 1914 är fredsorganisationen. Det fanns 6 små (K 1, K 2, K 3, K 4, K 7, K 8) och 2 stora kavalleriregementen (K 5, K 6). De små var fördelningskavalleri och hade i fredstid 5 skvadroner, varav 4 gick i fält och en stannade som depå. De stora regementena hade två bataljoner, numrerade I och II, vardera organiserade som ett litet kavalleriregemente.

Kav kriorg 1914
K 1 4 skv. IV.förd
K 2 4 skv. V.förd
K 3 4 skv. III.förd
K 4 4 skv. II.förd
K 5 8 skv. Kavförd
K 6 8 skv. Kavförd
K 7 4 skv. I.förd
Depåer 10 skv

1914 fanns det inga reservfördelningar. De tillkom enligt 1914 års försvarsbeslut, men det tog flera år att bygga upp dessa och allt var inte klart vid krigsslutet 1918.

Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktionen
Inlägg: 7421
Blev medlem: 27 mar 2002 14:52

Re: Mindre europeiska staters kavalleri 1914

Inlägg av tyskaorden » 16 okt 2014 21:43

När denna tråd åter aktualiserades ser jag att jag helt glömt bort Schweiz. Landets kavalleri var organiserat i fyra dragonbrigader (vilka 1898 tillförts en beriden kulspruteskvadron med 8 Maxim ksp). 1916 fanns 24 dragonskvadroner organiserade i fyra brigader vardera med två regementen om tre skvadroner vardera. Vidare fanns 12 spaningsskvadroner som främst var tilldelade infanteridivisionerna samt 8 ksp-skvadroner. Brist på hästar gjorde dock att man ofta fick tjänstgöra till fots som gränsvakt under kriget. 1918 i samband med den generalstrejk som utbrutit kallades dragonerna att upprätthålla ordningen. Schweiz kom som sista land i Europa avskaffa beridna stridande förband först 1972.

Varulv
Medlem
Inlägg: 3116
Blev medlem: 03 apr 2004 07:38
Ort: Norge/Norway

Re: Mindre europeiska staters kavalleri 1914

Inlägg av Varulv » 26 okt 2014 22:26

jeger skrev:I Norge hadde Hæren i 1914 tre (3) dragon-regimenter, dvs ikke kavalleri. Moderne automatvåpen (MG-Mitr) hadde gjort av med kavalleriet og tjeneste med blankvåpen.Hesten var ellers kun til transport, man kjempet til fots.Den siste gang i vår historie som en slik avdeling deltok i felten var Skoleeskadronens (Befalskolens) innsats under felttoget i april-juni 1940.
Jeger
Aktuelt var det ikke moderne automatvåpen som tvunget gjennom en slik doktrineendring i det norske kavaleriet ved året 1914, man hadde siden 1854 studerte bruk av kavaleri under strid, spesielt i 1866 og 1870-71 da det vist seg at kavalerivåpenet ikke lenge var så effektiv som tidlig med deres taktikk basert på blankvåpen. Det hadde vært flere "dødsmarsjer" a la "the Charge of the Light Brigade" ved Balaklava i 1854, med så skremmende tap at man allerede den gang kom til konklusjonen om at masseangrep og formasjonsstrid for kavaleri ikke lenge var hensiktsmessig i møte med bedre infanteritaktikk med større ildkraft og hurtigskytende artilleri. Under de samme krigene ble det konkludert - som under den amerikanske borgerkrigen - at kavaleri duger meget godt som oppklaringsstyrker og strategiske assistansestyrker kun for skjerming av egen oppmarsj, nøytralisering av fiendtlig oppklaringsframstøt, rekognoseringsformål og raid dypt inn i fiendens territorium. På mange måter begynte den velkjente panserkrigføringen i 1866-1871, men den skulle ikke bli voksen før i mellomkrigstiden.

For det norske militæret ble denne reorienteringen av kavalerivåpenet meget beleilig, ettersom man tradisjonelt satset på hestetransport av infanteri og stående styrker helt siden middelalderen med fokus på oppklaring og raid. Den gang het de norske kavalerienhetene "ridende jagerkorpser". Hestehold er alltid meget kostbart i Norge, og det var dermed uerstattelig for det norske militæret som kunne sløse bort menn, men ikke hester. Utover årene mot 1905 var det blitt vanskeligere å skaffe nok hester for kavaleristene, som samtidig gikk bort fra aggressiv taktikk med masseattakk til "strid til fots", og det er noe ironisk at automatvåpenet skulle "redde" kavaleriets offensive rolle. Det er glemt i ettertiden at ridende mitraljøsetropper var en del av kavaleriet i de fleste 1914-landene og etterpå. Innføringen av mitraljøsen i Norge var ikke for infanteriet, men for kavaleriet i årene fram til 1914. Det tok sin tid, det var først etter 1903 man begynte å innføre det nye våpenet - femten år etter de andre militærmakter på det kontinentale Europa gjort det samme.

Selv om det var mange som ønsket å fortsette med den tradisjonelle "attakkskolen" i det norske kavaleriet, gjorde realitetene på bakken det umulig, de topografiske forholdene tillatt ikke en etteraping av masseattakk fra det kontinentale Europa, den typiske hesten - "jegerhesten" - aktuelt var dårlig egnet som den var mindre enn det svenske motstykket med liten bæreevne og liten kløvlast. Den norske kavaleristen i et land med lav forsvarsbudsjett som måtte gå til flere utgiftsposter som nye panserskip enn før, var også dårligere utrustet og deretter dårligere øvd enn sine tiltenkte motstanderne, inkludert den svenske. Dermed ble det norske kavalerivåpenet altfor liten idet man oppruste militærapparatet som skulle forsørge flere titusener, om ikke hundretusener av menn i krigstid.

Så ved århundreskiftet og i årene mellom 1905 og 1914 gikk man over til fordelingskavalerimodellen, der kavaleriet fordeles til korps/divisjoner for oppklaring, samband og skjerming av "moderavdelinger" - f.eks infanteriavdelinger. Sambandsrollen var gitt størst vekt pga. avstander og topografi fordi man organiserte forsvaret i selvstendige brigadegrupper, såkalte "kombinerte brigader", som ikke kunne være i konstant kontakt med hverandre langs landegrensen. Dermed ble dragonregimenter en viktig del av det norske forsvaret.

1911:

Akershus dragonregiment nr 1 (DR1):
1. Dragonkorps
Rakkestad eskadron
Eidsberg eskadron
Høland eskadron
Miltrajøseavdelingen
3. Dragonkorps
Nes eskadron
Ullensaker eskadron
Miltrajøseavdelingen

Opland(ene) dragonregiment nr 2 (DR2)
2. Dragonkorps
Stange eskadron
Løten eskadron
Vang eskadron
Miltrajøseavdelingen
4. Dragonkorps
Ringsaker eskadron
Østre Toten eskadron
Vestre Toten eskadron
Miltrajøseavdelingen

Nordenfjelske dragonregiment (DR3)
Sparbu eskadron
Inderøy eskadron
Værdal eskadron
Skogn eskadron
Miltrajøseavdelingen

Som en kuriositet kan det sies at treningsprogrammet for dragonrytterne i Norge ved året 1914 inkludert fektingstrening med fektesabler slik at man aktuelt ikke kan lenge bruke den tunge feltsabelen effektiv i stridens hete! Dermed ble dragonregimentet lite annet enn beredne infanterister utdannet for kavalerikrigføring med liten satsing på direkte aksjon mot fienden. Det eneste effektive våpenet vil være mobiliteten idet man kan oppsøke, teste og forlate fienden etter egne valg i det typiske norske landskapet.

Åke F. Jensen fortjente takknemlighet for hans bok "Kavaleriet i Norge 1200-1994, Utvikling og innsats gjennom 800 år" på 816 sider. (dessverre er det bare trykt 3000 eksemplarer)

Användarvisningsbild
Markus Holst
Redaktionen
Inlägg: 6094
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Mindre europeiska staters kavalleri 1914

Inlägg av Markus Holst » 26 okt 2014 22:33

Även Sverige hade en ridskola, på Strömsholm. Det fanns väl även en kavalleristridsskola, jag tror i Eksjö. I vilken omfattning remontdepåerna skall räknas in, låter jag er bedöma.

Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktionen
Inlägg: 7421
Blev medlem: 27 mar 2002 14:52

Re: Mindre europeiska staters kavalleri 1914

Inlägg av tyskaorden » 27 okt 2014 11:17

Tack Varulv, för den utförliga genomgången. Tror jag har sett boken ""Kavaleriet i Norge 1200-1994, Utvikling og innsats gjennom 800 år" på Anna Lindh-biblioteket här i Stockholm.