Om etruskernas religion

Diskussioner kring händelser från de första stads-staterna och skrivtecknen till Roms fall.
Användarvisningsbild
Dag den vise
Medlem
Inlägg: 991
Blev medlem: 15 dec 2012 21:41
Ort: Östra Svealand

Om etruskernas religion

Inlägg av Dag den vise » 12 jun 2014 14:37

Den högste guden i etruskernas pantheon hette Voltumna (åtmindstone om man får tro den romerske författaren Marcus Terentius Varros ord), som var en växtlighets- och krigsgud. Han hade sitt kultcentra i städerna Volsinii (Orvietro) och Volsinii Novi (Bolsena) och de var främst hans vilja de kända haruspices (som fortsatte att existera inom romarriket så sent som på fyrahundratalet e.Kr ), de spåmannapräster (i mångt och mycket ganska lika druiderna hos kelterna) som förmodligen var det ledande skicktet i de etruskiska stadsstaterna, försökte tolka i offerdjurens organ (främst levrarna), i fåglarnas flykt och i blixtrarna. Haruspices (i singular hette det förövrigt haruspex) hade dessutom heliga skrifter där ritualerna till naturgudar så som Voltumnas ära stod beskrivna (dessa har man bland annat hittat i ett taktegel(!) från Capua och i den så kallade Zagreb-bindan)som ansågs ha blivit uppenbarade för etruskerna av det gudomliga väsenet Tages och nymfen Vegoia. Det finns som jag redan antytt även notiser om den etruskiska religionen i vissa romerska (och även grekiska) författares verk, men dessa är mycket fragmentariska och sparsamma.

Fortsättning följer.............
Källa: Främst nationalencycklopedin på nätet.

Användarvisningsbild
Dag den vise
Medlem
Inlägg: 991
Blev medlem: 15 dec 2012 21:41
Ort: Östra Svealand

Re: Om etruskernas religion

Inlägg av Dag den vise » 12 jun 2014 17:42

Vid sidan av sina karraktäristiska naturgudar hade etruskerna även mer så att säga "hellenoida" gudar. Bland dessa fanns himmels- och åskguden (han var dock bara en av nio andra gudar som kunde kasta åskviggar) Tinia, som lätt kan jämföras med Zeus, Menrva (jämför med den latinska Minerva, som torde kunna ses som en illa dold kopia av Atena), Uni (jämför med Hera och Juno) som födde Hercle (vem denne figur är bör alla som kan något om grekisk mytologi förstå), Turan, som i princip var Afrodite, och den Dionysos-like Fufluns. Tinia, Menrva och Uni skulle med tiden komma att utvecklas till en gudatriad som tog allt mer plats från de unikt etruskiska gudarna (som Voltumna och Tages(den senare var tydligen en profetartad "urharuspex")).

Användarvisningsbild
Dag den vise
Medlem
Inlägg: 991
Blev medlem: 15 dec 2012 21:41
Ort: Östra Svealand

Re: Om etruskernas religion

Inlägg av Dag den vise » 13 jun 2014 11:10

Här är lite bilder kopplade till mina förra inlägg.

Bild
Här är en bronsmodell av en fårlever (kom ihåg det faktum att en haruspex helst tydde gudarnas vilja i just offerdjurets lever) som hittades i Piancenza men som eventuellt istället härör från ett prästkollegium i det etruskiska Cortona. Tecknena på den är en topografi över den etruskiska (då den antagligen är från trehundratalet f.Kr är den allstå senetruskisk) gudavärlden.Detta är en av ganska få källor om den etruskiska mytologin som kommer direkt från etruskerna själva.

Användarvisningsbild
Dag den vise
Medlem
Inlägg: 991
Blev medlem: 15 dec 2012 21:41
Ort: Östra Svealand

Re: Om etruskernas religion

Inlägg av Dag den vise » 13 jun 2014 14:30

En etruskisk gudom till har kommit till min kännedom. Det är en gudinna vid namn Vei (av romarna identifierad med Demeter) som hade ett tempel mitt i Veii (som förmodligen är uppkallad efter just denna gudinna) och som bara dyrkades av plebejer. Källan är en bok som heter Land of the Etruscans, utgiven att något italienskt förlag som heter Scala.

Användarvisningsbild
Odinkarr
Medlem
Inlägg: 661
Blev medlem: 16 jan 2007 13:44
Ort: Bøtø Nor, Falster

Re: Om etruskernas religion

Inlägg av Odinkarr » 14 jun 2014 03:21

Etruskisk filosofi er måske noget af det meste spændende overhovedet, ikke mindst fordi jeg er sikker på at der i oprindelig etruskisk tanke gemmer sig Skandinavisk Bronzealder af en lang række forskellige årsager.

Med den sparsomme viden jeg har om etruskisk tanke mener jeg man bør være meget varsom med at fortolke sen-etruskisk filosofi som værende den oprindelige. Etruskerne har, som vi har haft det, troskifte undervejs. Etruskernes nedgang ser ud til at begynde med borgerkrigen ca. år 500 f.Kr. mellem etruskerne under Kong Lars Porsena, og det romerske kongerige under Kong Lucius ”superbus” Tarquinius, også etrusker. Herfra opstår den romerske republik. Etruskernes sæder forsvinder endeligt ind i romerske samme da Kong Lars Porsena (Lars Porsenna)’s gravsted blev jævnet med jorden år 89 f.Kr. som et led i den romerske nedslagtning af hendes egne allierede i ”Socii-krigen” år 91-87 f.Kr. under ledelse af den romerske general og diktator Lucius Cornelius Sulla Felix (138-78 f.Kr.).

Den etruskiske spådomsfilosofi, der af romerne på latin overordnet omtales som ”disciplina etrusca”, har en undergruppe som romerne på latin kalder ”libri fulgurates” (bøger om lynild). Denne har jeg efterset fordi denne søgen efter sandheden ved lynild er identisk til hvad gemmer sig i det urnordiske "Torden og lynild" begreb, hvor Thor er den forfædrende tordengudens søn. Etruskerne kender også Thor og kalder ham "Tinia, Tins".

Et andet eksempel har jeg fundet i behandlingen af det urnordiske landnámssagn "Gefion og Sølund":

http://www.verasir.dk/show.php?file=chap16.html#toc61-1

Etruskerne har et helt identisk sagn som jeg behandler i underafsnittet "Den "Tyrhenske plovmand" - sagnet om Tage og Viterbo". Og vi har også en visuel gengivelse af sagnet hvor der pløjes jord med okser, identisk til vort eget sagn.

Marcus Tullius Cicero (106-43 f.Kr.): De Devinatione (2:50:XXIII) fra ca. år 44 f.Kr. forklarer os, at i etruskisk tanke opstår grundlæggeren af al etruskisk spådom, for hele det etruskiske landskab Etruria, som et højt begavet drengebarn med en oldermands visdom, fra en nypløjet fure i egnen Tarquinia i kystprovinsen Viterbo. Han kaldes "Tagete, Tage, Tages" 1, hvilket navn måske er identisk til det olddanske "Taki" (nudansk "Tage"), der kan være udledt af udsagnsordet "taka, tacan, tekan" (oldnordisk, sent oldengelsk, gotisk) eller "at tage", hvorfor vi må opfatte navnet "Tage" som "Den der har modtaget [visdom]".

1 "Tages quidam dicitur in agro Tarquiniensi".



Vi skal også være opmærksom på at den tidligste etruskiske filosofi vi kender til, er deres begravelsesriter fra Vila Nova-tiden ca. år 800-700 f.Kr., før de kommer under græsk indlflydelse med Athens opblomstring og koloniseringsperiode af Italien. Her gør de brug af de fineste Valhal-urner der findes, og vi har utallige eksempler på disse. Samme Valhal-urner kendes også i Skandinavien som "hytteurner, husurner", og er fundet tilsvarende fra Yngre Bronzealder periode IV & V (1100-900 f.Kr.; 900-700 f.Kr.) flere steder i Skandinavien; fra Gotland, over Mönsterås socken, Småland til Skåne og Hørhøj, Rørbæk sogn, Gislum Herred ved Aalborg.

Endelig, så stjæler romerne estruskernes guder og historie så vandet driver af dem.

Vi kan derfor ikke sige hvorvidt etruskerne låner guder fra grækerne, eller omvendt. Éller om der er et fælles ophav fra Troja og omegn, som jeg tror er tilfældet.

Men spændende er det.

mvh

Flemming

Användarvisningsbild
Dag den vise
Medlem
Inlägg: 991
Blev medlem: 15 dec 2012 21:41
Ort: Östra Svealand

Re: Om etruskernas religion

Inlägg av Dag den vise » 14 jun 2014 14:05

Bra skrivet Odinkarr! Dock skulle jag invända på punkten att det var Roms frihetskrig som fick etruskernas stadsförbund att gradvis förfalla från sin maktposition, för jag skulle snarare säga att det som avgjorde Rom och och etruskernas öde var sjöslaget vid Kyme 474 f.Kr. Då besegrade en grekisk flotta från Syrakusa (ledda av sin kung Hieron I) och andra "italogrekiska" (eller ska man kanske istället skriva storgreker) städer den etruskiska flottan, vilket ledde att etruskiska stadsförbundet förlorade sin position som dominerande nordvästmediterian sjömakt till grekerna, vilket i sin tur möjliggjorde Roms uppgång. Men detta är bara en komentar i marginalen.

Användarvisningsbild
Dag den vise
Medlem
Inlägg: 991
Blev medlem: 15 dec 2012 21:41
Ort: Östra Svealand

Re: Om etruskernas religion

Inlägg av Dag den vise » 15 jun 2014 15:26

En etruskisk gud som helt klart var lånad från grekerna var Apulu (alla här med någon kunskap om lingvistik förstår så klart att detta är en lokal version av grekernas Apollon). Här är en terrakottastaty föreställade just han som en gång stod på templet Portonaccios (strax utanför Veii) tak. På stilen (särskilt det "arkaiska leendet") ser man klart och tydligt att den är från femhundratalet f.Kr., varken senare eller tidigare. Bild

Användarvisningsbild
Odinkarr
Medlem
Inlägg: 661
Blev medlem: 16 jan 2007 13:44
Ort: Bøtø Nor, Falster

Re: Om etruskernas religion

Inlägg av Odinkarr » 15 jun 2014 16:32

En etruskisk gud som helt klart var lånad från grekerna var Apulu
Jeg er ikke overbevist om at du har ret. Etruskerne kalder guden for ”Aplu, Apulu, APULN".

Guden er beviseligt før-græsk, og er en guddom i Ældre Bronzealder og Den Trojanske Krig.

Hos etruskerne er gudens opgave at være beskytter af ætlingen, dvs. værner af fremtidens unge og dermed ætternes fortsatte beståen.

I Homer: Iliaden er "Phoebus Apollo" en trojansk gud, og etruskerne, som gør vi, mener sig nedstammet fra trojanerne, dvs. den tabende side i Den Trojanske Krig.

Guden forekommer i skrift på hittitisk som "Appaliuna” i forbindelse med en før-trojansk aftale år 1280 f.Kr. mellem Kong Muwatalli II. og Alakšandu (Alaksandu), sidstnævnte værende den før-trojanske bykonge som trojanerne fjerner fra magten.

Homer: Iliaden (Bog VII:49-60) opstiller et klart modsætningsforhold; trojanerne (Trôas) knyttes til Apollo (Apollôn), og fjenden (Achaiôn) til Athene (Athênaiê). Bystaten Athen tager navn efter denne gudinde, hvorfra en stor del af flåden afgik i angrebet mod Troja.

De senere grækere erklærer sig nedstammet, ikke fra trojanerne, men fra den sejrende side i Slaget ved Troja. Det antyder stærkt at i det mindste en af Apollo-skikkelserne er en etruskisk videreførelse fra Troja, og derfor ikke en overtagelse af en græsk guddom.

Der findes to skikkelser af Apollo i Troja:

”*Apollo Loxias” (Loki)

”*Apollo Agyieus” (Ægir)

Jeg vover derfor påstanden af den trojanske søgud ”*Apollo Agyieus” (Ægir), som vi jo alle kender, er den ”Aplu, Apulu, APULN" etruskerne viderefører.

mvh

Flemming

Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 5172
Blev medlem: 18 aug 2003 14:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

Re: Om etruskernas religion

Inlägg av Dûrion Annûndil » 20 jun 2014 07:23

Odinkarr skrev:I Homer: Iliaden er "Phoebus Apollo" en trojansk gud, og etruskerne, som gør vi, mener sig nedstammet fra trojanerne, dvs. den tabende side i Den Trojanske Krig.
Nja, Apollo är ingen trojansk gud. Gudarna är sina egna, även om de väljer sidor i kriget. I slutändan är de alltså fortfarande grekiska skapelser i berättelserna. Sen var det romarna som hävdade sig härstamma från Troja (under påverkan av grekisk litteratur), inte etruskerna. Några etruskiska berättelser om ursprung finns inte heller bevarade, utan bara sentida spekulationer av exempelvis Herodotos.

De senaste DNA-undersökningarna visar dessutom att etruskerna inte skiljer sig från de andra italikerna. De kom alltså inte från Anatolien.
Odinkarr skrev:De senere grækere erklærer sig nedstammet, ikke fra trojanerne, men fra den sejrende side i Slaget ved Troja. Det antyder stærkt at i det mindste en af Apollo-skikkelserne er en etruskisk videreførelse fra Troja, og derfor ikke en overtagelse af en græsk guddom.
Eftersom det inte finns något som knyter Apollo till trojanerna på det sättet så faller det argumentet. Sen så dyker han ju upp i Etrurien först när man har kontakt med grekerna på 800-700-talet.
Odinkarr skrev:Der findes to skikkelser af Apollo i Troja:

”*Apollo Loxias” (Loki)

”*Apollo Agyieus” (Ægir)
Det du räknar upp är kända grekiska epitet som Apollo har, och om du rakt av kopplar honom till den germanska mytologins Loki och Ægir så håller du på med historisk folketymologi. Och som sagt, Illiaden är en grekisk berättelse.

Användarvisningsbild
Dag den vise
Medlem
Inlägg: 991
Blev medlem: 15 dec 2012 21:41
Ort: Östra Svealand

Re: Om etruskernas religion

Inlägg av Dag den vise » 20 jun 2014 12:00

Fast kan det inte vara så att några etruskiska kungar kan ha härstammat från mindre Asien (kanske då just från Troja)! Det var ju inte ovanligt förr i tiden i huvud taget att kungaätterna var av helt annat ursprung än deras undersåtar, så deras närvaro borde alltså bli svårupptäckt i genundersökningar (då de var en så liten del av befolkningen). Om det var på detta sätt måste vi dock ändra tesen om att trojanerna var hettiter, efter som ju etruskiska inte är ett indoeuropeiskt språk, vilket hettitiskan ju var.

Användarvisningsbild
Odinkarr
Medlem
Inlägg: 661
Blev medlem: 16 jan 2007 13:44
Ort: Bøtø Nor, Falster

Re: Om etruskernas religion

Inlägg av Odinkarr » 20 jun 2014 12:44

Nja, Apollo är ingen trojansk gud. Gudarna är sina egna
Jeg kan kort nævne tre eksempler på at guden ”Phoibos Apollôn” er en trojansk gud:

Homer: Iliaden (Bog XXIV:33-39), hvor guden forsvarer Hektor (Ökuþór).
Homer: Iliaden (Bog XXII: 189-230), hvor guden forsvarer Hektor (Ökuþór) i de tre løbeture rundt om Troja’s ydermur, hvor Achilles jagter Hektor (Ökuþór).
Homer: Iliaden (Bog XXIV: 59-63), hvor guden anklages for at have inviteret sig selv til brylluppet mellem Thetis og Peleus, forældrene til Hektor (Ökuþór)’s banemand Achilles, i min oversættelse til nudansk:

”kom til hendes [Thetis] giftermål, og blandt dem du [Phoibos Apollôn] sad til festen, lyre i din hånd. O, du ven af ondskab, altid troløs”.


At guderne af Homer beskrives som udødelige guder i menneskeform skyldes at det er gudernes oprindelige forståelse. De er forfædrene guder, der handler og agerer nøjagtigt som de dødelige. De udødelige dukkeførere og de dødelige dukker.

Homer er før-græsk, så din tidsklokke skal reguleres. At du muligvis genkender "grekiske skapelser" i Iliaden og Odysseus sker af omvendt årsag. Det er de langt senere græske bystater der, som sejrherre i Troja, tager de guder med sig de fandt var værdige. Vi kender stort set intet til gudedyrkelsen i de senere græske landskaber udover hvad vi har fra Homer, og her kan vi se at den gud i hvilken de sætter størst lid er Athene (Athênaiê), jvf. Homer: Iliaden (Bog VII:49-60).
romarna som hävdade sig härstamma från Troja (under påverkan av grekisk litteratur), inte etruskerna
Retten til at herske i de græske landskaber, og senere i Romerriget, kunne fremmes ved at vise nedstamning eller tilknytning til den sejrende eller overlevende side i Slaget ved Troja. Alexander den Store's brug af "det hellige skjold fra Troja" år 325 f.Kr. er vel nok det bedst kendte eksempel herpå. Også Eratosthenes fra Cyrene (år 276-194 f.Kr.)'s forsøg på at argumentere for, at Troja's Fald år 1184 f.Kr. (sandt +/- 10 år) i kronologisk tidsforståelse burde være år nul, viser betydningen for den sejrende side.

Alle synes enige om, at de senere romerske historieskrivere’s beretning om personen Aeneas (Ásaþór hinn gamli)'s flugt fra Troja; at han tilskrives grundlæggelsen af Rom; at hans sønner blev konger af øen Alba, Italien, alle er omskrivninger af den faktiske historie. Formålet med disse omskrivninger er at øge tilknytningen til Slaget ved Troja

Det er falsk hele skidtet, nøjagtig som tyskerne fra ca. 1880 omskriver deres historie glorværdigt, og som EU nu forsøger at gøre sig selv til verdens navle. Folkeslag uden faktisk historie har aldrig haft problemer med at overtage andres historie og gøre den til sin egen. Det gør romerne, fra grækerne og etruskerne, og det generer dem ikke.

Vi har en vase fra det etruskiske landskab Etruria, dateret til år 470 f.Kr., hvorpå vi ser "flugten fra Troja", afbildet som Aeneas bærende på sin kone og sønnen Ascanius. Vasen kan ses på Staatliche Antikensammlungen, München (Rum 4). Ifald dette sagn oprindeligt er etruskisk, og når vi fra Vergil/Virgil: Aeneid (Bog X) ved at etruskerne mod slutningen af Den Trojanske Krig var en forbundsfælle af Troja, har vi pludseligt en flugtvej og et eksillandskab for Aeneas efter Troja's Fald. Dette knytter på ingen vis trojanerne til grundlæggelsen af Rom.

I romersk historisk selvforståelse skal vi dog være klar på, at etruskernes sæder forsvinder endeligt ind i romerske samme da Kong Lars Porsena (Lars Porsenna)'s gravsted blev jævnet med jorden år 89 f.Kr. I romersk historierevision er der næppe tvivl om at man ved den totale knægtelse af etruskerne føler sig fuldt berettiget til at overtage etruskisk historie, og gøre den til sin egen, uanset hvor stor en løgn den nye røverhistorie måtte være.

Vi kan se at det er Vergil/Virgil: Aeneid (år 70-19 f.Kr.), der foretager en grotesk historierevision ved at erstatte personen ”Ascanius” (Askanios, Askanion), søn af Aeneas (Ásaþór hinn gamli), med navnet ”Iulus, Julus”. Herfra opstår pigenavnet Julia og de Julianske ætter, hvortil Julius Caesar er knyttet.
att etruskerna inte skiljer sig från de andra italikerna. De kom alltså inte från Anatolien
Hvem har påstået det? Det gjorde trojanerne heller ikke. Vi ved desværre ikke hvorfra estruskerne oprindeligt udvandrede. Hvis jeg skulle give et gæt, med den beskedne viden jeg har om estruskisk sprog, runer og byggestil, vil jeg gætte på et sted omkring Østersøen i tidlig Ældre Bronzealder.

Estruskerne er deltager i Den Trojanske Krig på trojansk side. Vergil skriver (bog X): "...Han søgte den Tyrhenske lejr, og Tarchon's telt...Tarchon, uden tøven, aftalen underskrev, og til Troja's hird etruskerne stødte...".

Men hvorfra de ankom ved vi desværre ikke.

I Annalerne fra hittiterkongen Tudhaliya I./II./III.'s regeringstid (ca. år 1450-1385 f.Kr.) er gengivet 22 byer i landskabet "Aššuwa", der betegner hele vestkysten af Lille-Asien, og er ophavet til "Asiô, Asien". En af disse byer er navngivet "Taruisa" [Taruĭsa], der efterfølger "Wilušiya" [Wiluša], der som by er identisk til Troja.

Da Wiluša i hittitisk tanke imidlertid også ser ud til at være et landskab, er det muligt at landskabets oprindelige navn har været "Taruisa" [Taruĭsa]. Da grækerne senere kalder etruskerne for "Tyrrhenioi", kan dette have været et etruskisk landskab i 1400 tallet f.Kr. Ifald området omkring Troja er etruskernes gamle landskab forklarer dette hvorfor Troja fylder så meget i etruskisk erindring.

Denne hypotese viser hvor etruskerne muligvis befinder sig i generationerne før Den Trojanske Krig, og hvorfor de deltager på trojansk side. Men det forklarer stadig ikke hvorfra de kom.
Eftersom det inte finns något som knyter Apollo till trojanerna
Da det modsatte jo netop er tilfældet falder denne afvisning til jorden.
den germanska mytologins Loki och Ægir
Det af tyskerne frit opfundne begreb "germansk mytologi" har samme sandheds- og brugsværdi som enhvert andet forsøg på at omskrive historien ved baglæns ekstrapolation.

Homer er før-græsk og heldigvis for det. Ellers havde vi ikke kunne bruge hans beretninger til ret meget fornuftigt. Igen må du være opmærksom på tid og sted. ”*Apollo Loxias” (Loki) og ”*Apollo Agyieus” (Ægir) er gudeskikkelserne i Ældre Bronzealder, med "Tyr" i øvrigt, og de er ikke en del af den gudeverden som den trojanske fjende bringer med sig fra det senere græske fastland.

At de sejrende ætter fra det senere græske fastland vælger at overtage en trojansk guddom "Apollo" og omfortolke ham i sit eget spejlbillede, så guden i langt senere græsk forståelse fremtræder med andre egenskaber, er normen, ikke undtagelsen.

Det samme sker for "Tyr", og tilsyneladende også i kølvandet på udfaldet af Den Trojanske Krig.

mvh

Flemming

Användarvisningsbild
Dag den vise
Medlem
Inlägg: 991
Blev medlem: 15 dec 2012 21:41
Ort: Östra Svealand

Re: Om etruskernas religion

Inlägg av Dag den vise » 20 jun 2014 16:34

Jag måste dock säga att jag har svårt att se några likheter mellan den ölbryggande havsguden Ägir och visdoms-, spådoms-, sol och kulturguden Apollon (är det några av Homeros gudar som istället liknar Ägir är det då Dionysos och Poseidon, medan Apollon mer liknar Oden). Dock kan jag se små likheter mellan Apollon och Loke då den tidigare av dem i Homeros diktverk faktiskt ger folk sjukdomar, och inte bara hjälper folk att bota dem .

Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 5172
Blev medlem: 18 aug 2003 14:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

Re: Om etruskernas religion

Inlägg av Dûrion Annûndil » 21 jun 2014 20:46

Odinkarr skrev:
Nja, Apollo är ingen trojansk gud. Gudarna är sina egna
Jeg kan kort nævne tre eksempler på at guden ”Phoibos Apollôn” er en trojansk gud:

Homer: Iliaden (Bog XXIV:33-39), hvor guden forsvarer Hektor (Ökuþór).
Homer: Iliaden (Bog XXII: 189-230), hvor guden forsvarer Hektor (Ökuþór) i de tre løbeture rundt om Troja’s ydermur, hvor Achilles jagter Hektor (Ökuþór).
Homer: Iliaden (Bog XXIV: 59-63), hvor guden anklages for at have inviteret sig selv til brylluppet mellem Thetis og Peleus, forældrene til Hektor (Ökuþór)’s banemand Achilles, i min oversættelse til nudansk:

”kom til hendes [Thetis] giftermål, og blandt dem du [Phoibos Apollôn] sad til festen, lyre i din hånd. O, du ven af ondskab, altid troløs”.


At guderne af Homer beskrives som udødelige guder i menneskeform skyldes at det er gudernes oprindelige forståelse. De er forfædrene guder, der handler og agerer nøjagtigt som de dødelige. De udødelige dukkeførere og de dødelige dukker.
Den här berättelsen är nedskriven i arkaisk eller klassisk grekisk tid. Gudarna är en familj, som strider inbördes, ur den grekiska mytologin i den här berättelsen. De väljer sidor och gillar olika folk olika mycket, men Apollo är inte trojanernas gud mer än Athena är athenarnas. De är ALLA folks skapare, och tillhör inte någon.
Odinkarr skrev:Homer er før-græsk, så din tidsklokke skal reguleres.
Det finns inga bevis för att Homeros skulle vara för-grekisk. Ingen vet när berättelserna skrevs ner först, och inte heller hur de såg ut som verser innan de skrevs ner. Men eftersom grekerna fick sitt alfabet på 700-talet f.Kr så är den version vi känner inte tidigare än så i alla fall.
Odinkarr skrev:At du muligvis genkender "grekiske skapelser" i Iliaden og Odysseus sker af omvendt årsag. Det er de langt senere græske bystater der, som sejrherre i Troja, tager de guder med sig de fandt var værdige. Vi kender stort set intet til gudedyrkelsen i de senere græske landskaber udover hvad vi har fra Homer,
Vi känner till vissa bekanta namn från ruinerna hos minoerna efter att mykenarna härjat där, vilket alltså är redan på mykensk tid. Att de skulle stamma från Troja finns det väl dock inga lämningar som tyder på.
Odinkarr skrev:Alle synes enige om, at de senere romerske historieskrivere’s beretning om personen Aeneas (Ásaþór hinn gamli)'s flugt fra Troja; at han tilskrives grundlæggelsen af Rom; at hans sønner blev konger af øen Alba, Italien, alle er omskrivninger af den faktiske historie.
Det alla är eniga om är att Aeneiden skrevs av Vergilius, som hade läst Homeros. Att Aeneas bara är en fantasifigur är väl dock alla eniga om. Det finns inte heller några historiska fynd som skulle visa på att någon trojan skulle åkt från Troja till Latium.
Odinkarr skrev:Vi har en vase fra det etruskiske landskab Etruria, dateret til år 470 f.Kr., hvorpå vi ser "flugten fra Troja", afbildet som Aeneas bærende på sin kone og sønnen Ascanius. Vasen kan ses på Staatliche Antikensammlungen, München (Rum 4). Ifald dette sagn oprindeligt er etruskisk, og når vi fra Vergil/Virgil: Aeneid (Bog X) ved at etruskerne mod slutningen af Den Trojanske Krig var en forbundsfælle af Troja, har vi pludseligt en flugtvej og et eksillandskab for Aeneas efter Troja's Fald.
Observera att vasen bara avbildar en välbekant scen från Illiaden. Vart Aeneas flydde visas inte. Det finns ett liknande krus i Louvren från ca 510 f.Kr som visar samma händelse. Grekisk keramik var populärt runt medelhavet på den tiden, så det bevisar ingenting.
Odinkarr skrev:
att etruskerna inte skiljer sig från de andra italikerna. De kom alltså inte från Anatolien
Hvem har påstået det? Det gjorde trojanerne heller ikke. Vi ved desværre ikke hvorfra estruskerne oprindeligt udvandrede. Hvis jeg skulle give et gæt, med den beskedne viden jeg har om estruskisk sprog, runer og byggestil, vil jeg gætte på et sted omkring Østersøen i tidlig Ældre Bronzealder.
Du gör inte någon någon tjänst genom att saluföra dina personliga spekulationer istället för Historia...
”*Apollo Loxias” (Loki) og ”*Apollo Agyieus” (Ægir) er gudeskikkelserne i Ældre Bronzealder,
Apollons tillnamn förekommer under klassisk grekisk och senare romersk tid. Däremot finns inget bevarat från bronsåldern som skulle bevisa det.