Våldtäkter i antikens samhällen

Diskussioner kring händelser från de första stads-staterna och skrivtecknen till Roms fall.
Gavrilo Princip
Medlem
Inlägg: 561
Blev medlem: 11 apr 2010 01:40

Våldtäkter i antikens samhällen

Inlägg av Gavrilo Princip » 19 jan 2013 20:05

Finns det några uppgifter om hur man såg på våldtäkter i de antika samhällena - Egypten, Mesopotamien, Induskulturen, Assyrierna, de minoiska respektive mykenska kulturerna, Kina, Perserriket, Kartagernas rike, Romarriket m.fl.?
Jag är intresserad av att veta dels hur man såg på gärningsmannen och dels på den våldtagna kvinnan.

Vad hände om hon blev gravid genom våldtäkten och dessutom nedkom med barnet? Fick hon något stöd från prästerskapet t.ex.? Vad hände om kvinnan efter nedkomsten tog livet av sitt barn tillkommet genom våldtäkt?

Våldtäkter är väldigt frekventa i krig, därför räknas inte det in här i denna tråd, utan jag är intresserad av synen på våldtäkt i det civila samhället. Jag föreställer mig att slavar bestraffades hårdare än fria män.

Jokke
Medlem
Inlägg: 757
Blev medlem: 07 aug 2005 21:47

Re: Våldtäkter i antikens samhällen

Inlägg av Jokke » 20 jan 2013 00:11

Det som finns på Wikipedia:
I antiken, betraktades våldtäkt mindre som en förgripelse mot kvinnan, utan mer som ett allvarligt egendomsbrott mot den man som hon tillhörde, vanligtvis fadern eller maken. Förlusten av oskulden var ett särskilt allvarligt brott. De skador på grund av förlust av oskuld, avspeglades i hennes begränsade utsikter att hitta en man och i hennes brudpris. Detta gällde särskilt i fråga om trolovade. I sådana fall ogiltigförklarades förlovningen och ekonomisk ersättning från våldtäktsmannen krävdes, som skulle betalas till kvinnans hushåll, vars "egendom" "skadats".


Det latinska ordet för våldtäkt, rapere betyder att beslagta eller ta med våld. Ordet hade ursprungligen ingen koppling till just sexuella övergrepp. I romerska rätten, var våldtäkt klassificeras som en form av crimen vis, överfall. Till skillnad från stöld eller rån, betraktades våldtäkt som ett offentligt brott iniuria publica i motsats till ett privaträttsligt brott iniuria privata.

Under senantiken, betydde uttrycket raptus allt från bortförande, rymning, rån eller våldtäkt i dess moderna mening. Förvirringen medförde att kyrkan delade begreppet i raptus seductionis (rymning utan föräldrarnas medgivande) och raptus violentiae (skändning). Båda dessa former medförde civilt straff och också eventuellt bannlysning för en familj och by som tog emot en bortrövad kvinna. Vid raptus violentiae förekom också straff i form av stympning eller döden.

Användarvisningsbild
Den skitande apan
Medlem
Inlägg: 30
Blev medlem: 08 maj 2009 20:25

Re: Våldtäkter i antikens samhällen

Inlägg av Den skitande apan » 11 mar 2013 19:27

Det verkar ha setts som något triumfatoriskt när man betänker det faktum att mytologins hjältar och gudar utförde sådant.
Romulus och Remus blev till via Mars våldtäktsförehavande, Ajax våldtar en trojansk prästinna etc. etc.

Stefan
Medlem
Inlägg: 3469
Blev medlem: 09 apr 2002 10:10

Re: Våldtäkter i antikens samhällen

Inlägg av Stefan » 15 mar 2013 08:58

Gamla Testamentet har en del att säga som kan vara tänkvärt. I vissa fall säkert ett eko från vad som var i bruk.
Ibland anar man att anvisningarna var tvärtemot mot vad som var i bruk på andra håll.

Således, civilrätten gjorde skillnad på våldtäkt inne bebyggd område, resp ute i markerna. Man tänkte sig att ute i markerna var kvinnan försvarslös utan praktiskt möjlighet att ropa på eller få hjälp. Mannen dömdes således ensam för våldtäkt. Inne i stan kunde ju kvinnan vanligen ropat på hjälp, alltså dömdes de båda för otukt.
Ungefär.

En krigsfångatagen kvinna fick inte våldtas utan vidare, om man nu fick köttsligt lusta till henne. Först fick man låta henne vara i fred i minst 7 dagar, så hon fick sörja sina stupade fränder i fred. Därefter fick man vacker gifta sig med henne, om man nu ville ha henne i sin säng! Iofs ingen big deal, de hade ju rätt till flera hustrur om det knep.
Tröttnade man på henne, var det inte bara att förskjuta henne. Hon måste få ut motsvarigheten till brudgåva och morgongåva med sig, precis som alla andra frånskilda hustrur.

En våldtäktsman förlorare i princip alla rättigheter. Berättelsen om ?, där en hednisk kungason våldtar en hebrédotter (våldtäkt på riktigt eller en klassisk enlevering??).
När de trycks på av hebreerna, ber kungen att de får gifta sig. Han får tillstånd, men kungen och hans folk måste gå över till judendomen. Sagt och gjort, de låter sig bli omskurna. När alla kungens soldater och män ligger där nyss omskurna yra av infektion och feber, anfaller hebreerna och rensar ut...
Grov förräderi?? Kanske, min tolkning är dock, att våldtäktsmän och deras anhängare förlorar alla rättigheter... Och är fritt byte. Se också vidare.

Berättelsen Sodom och Gomorra brukar tolkas som ett straff för homosexualitet. Men det var säkerligen frågan om straff för gruppvåldtäkt! (och straff för att kränka gästfriheten) Det finns nämligen en liknande berättelse om Levitens bihustru. där Leviten och bihustrun är på resa. Bihustrun ifråga utsätts för massvåldtäkt av traktens män och dör...
Varpå hela Israel bådas upp, och tillsammans överfaller de stammen där våldtäktsmännen bor och skyddar dem då.
Stammen förintas, endast orörda flickor och några få överlevande män tillåts leva, så de kan bygga upp stammen igen...

Exemplen här antyder också, att våldtäkt som inte nödvändigtvis som brott mot person, men inte minst, av släkten mot en annan släkt.

koroshiya
Stödjande medlem
Inlägg: 2022
Blev medlem: 03 feb 2004 06:51
Ort: Göteborg

Re: Våldtäkter i antikens samhällen

Inlägg av koroshiya » 16 mar 2013 13:02

I lagen från Gortyn låg den högsta boten på 200 staterer, ifall gärningsmannen var en slav som förgrep sig på en fri.

200 staterer var vid tiden då lagen skrevs troligen ungefär detsamma som 4800 oboler. En dagslön för en vanlig arbetare kan ha legat på runt tre oboler, så summan motsvarade en bit över fyra årslöner. Troligen betalade inte slaven själv, utan den som ägde slaven. Vad som sedan egentligen hände med förövaren kan man bara gissa om.

Ifall en en fri begick samma brott var summan 100 staterer. Ifall en fri våldtog ett barn till en apetairos var summan 10. Apetairos var en sorts mellanklass, varken fria eller slavar. Ifall offret var en slav var summan bara fem drachmer. En stater var troligen fyra drachmer.

Ifall en slav våldtog en annan slav var summan fem staterer.

Lagen har i nästan alla fall samma summa i böter, oavsett om offret var oskuld eller inte, då brottet begicks. Men bötessumman för att våldta en kvinnlig husslav verkar ha varit två staterer ifall hon var oskuld, men bara en obol om man redan hade tvingat sig på henne, eller två oboler om man begick samma brott under nattetid.

Man undrar över det sistnämnda fallet, hur det var om förövaren var slavens ägare. Betalade man då böter till sig själv?

koroshiya
Stödjande medlem
Inlägg: 2022
Blev medlem: 03 feb 2004 06:51
Ort: Göteborg

Re: Våldtäkter i antikens samhällen

Inlägg av koroshiya » 16 mar 2013 22:49

Jag får följa upp mitt eget inlägg...

Efter lite läsande verkar det råda tvivel om hur stor stateren var som nämns i denna lag. I senare tiders myntning var det ofta bara två drachmer och om det skulle stämma för denna lag blir boten bara 2400 oboler som max, vilket väl då skulle vara som ungefär två årslöner.