Kvinnliga krigare?

Diskussioner kring händelser från de första stads-staterna och skrivtecknen till Roms fall.
karlfredrik
Medlem
Inlägg: 782
Blev medlem: 18 sep 2007 15:17
Ort: Eslöv

Kvinnliga krigare?

Inlägg av karlfredrik » 03 mar 2010 15:17

Stig Welinder skriver i Sveriges historia I,2009 sid 272, att den kinesiska terrakottaarmén innehöll kvinnliga krigare, och att sydösteuropeiska kvinnogravar innehöll "pilbågar,spjut,svärd och dolkar" från 600-200 f Kr.
Jag känner själv inte till dessa krigerska kvinnor, men kanske någon här på forumet kan upplysa mig?

oilc
Tidigare medlem
Inlägg: 645
Blev medlem: 03 jan 2008 14:05
Ort: Sverige

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av oilc » 02 apr 2010 20:21

karlfredrik skrev:Stig Welinder skriver i Sveriges historia I,2009 sid 272, att den kinesiska terrakottaarmén innehöll kvinnliga krigare, och att sydösteuropeiska kvinnogravar innehöll "pilbågar,spjut,svärd och dolkar" från 600-200 f Kr.
Jag känner själv inte till dessa krigerska kvinnor, men kanske någon här på forumet kan upplysa mig?
Jag känner inte till just dessa fall. Det fanns dock enstaka kvinnliga krigare i Kinas historia under antiken, och för mig låter det inte omöjligt att det fanns kvinnliga soldater under forntiden. I Burma, tex, fanns det ett kvinnligt palatsgarde.

Balkan behärskades av trakerna 200-600 f.kr, och Ukrainaområdet av skyterna. Båda dessa kulturer kan ha haft kvinnliga soldater. Om trakerna sade antika författare att könen var jämställda fram till äktenskapet, då kvinnorna blev slavar; även skyterna ska ha haft en liknande kultur. Det borde alltså inte ha varit omöjligt att de hittade kvinnorna var krigare.

Användarvisningsbild
Odinkarr
Medlem
Inlägg: 661
Blev medlem: 16 jan 2007 13:44
Ort: Bøtø Nor, Falster

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av Odinkarr » 02 apr 2010 21:31

Vi har massevis af eksempler på kvindelige krigerinder - skjoldmøer - visuelt og i rige gravfund. Her er et par visuelle eksempler:

Bild


Bild


To vægmalerier fra gravkammeret fra den sydlige etruskiske by Tarquina (50 min. kørsel nord for Rom langs kysten) dateret til 400 tallet f.Kr. Begge vægmalerier findes på Archaeological Museum (Museo Archeologico), Firenze.

Øverst ser vi en kvindelig kriger på en hvid hest. Det er, som man kan se, ikke en tilfældighed at de kvindelige krigere er vist med helt hvid hud modsat fjenden, der i 400 tallet f.Kr. for etruskerne er de mørklødede græske bystater og romerske kongerige. At hesten er hvid antyder at kvinden er af kongelig byrd og derfor mindst prinsesse. Kvinden ser ikke ud til at have ringbrynje på, men har bukser og bluse med bælte om livet. Den kvindelige rytter bliver truet fra læserens venstre side af en mand med spyd, der ser ud til at have brynje på. Fra læserens højre side en helt anden, og halvnøgen kriger, der truer hende med løftet sværd. Manden yderst til højre i afbildningen har bue i sin venstre hånd og ser ud til at være på vej væk. Scenen er fra Slaget ved Troja ca. år 1184 f.Kr.

Aethiopis (Aithiopis, brudstykke 1, Proclus) fra 600 tallet f.Kr. beretter for os at amazone krigerinden Penthesileia, der er prinsesse, ankommer til Troja og kæmper bravt. Hun dræbes af Achilles og højsættes af trojanerne. Krigeren Thersites, en staldbroder til Achilles, fornærmer Achilles ved at anklage ham for at have været forelsket i Penthesileia. For denne anklage må han lade livet for Achilles’ hånd. Thersites nævnes ligeledes i Homer: Iliaden (Bog II:214-270), hvor han fornærmer Agamemnon, Achilles og Odysseus. Den kvindelige rytter kan derfor være Penthesilaia, og personen i venstre side Achilles. De etruskiske runer er endnu ufortolket og vil sikkert give os det endelige svar.

Nederst ser vi denne gang to kvindelige krigere med den klassiske trojanske hovedbeklædning - den phrygiske hue -, angribe en fjende. Kvinden i den røde dragt har højre arm løftet som man holder et spyd (vi ser kun bagenden af spydet). Det ser ud til at kvinden holder tømmen til sin hest i venstre hånd. Kvinden er med andre ord stået af hesten for at give fjenden dødsstødet. Kvinden i hvid dragt har også våben i den løftede højre hånd, selvom vi ikke kan se om det er et spyd eller en scramasax. Begge kvinder er ubeskyttet af brynje.
Billedkilde: Albert Skira : Etruscan Painting (1952)

Bild

Kvindelig kriger til venstre på en hvid hest .
Fundet i Apulia, det sydvestlige Italien og dateret til 300 tallet f.Kr.


Bild

Amphora dateret til år 530-525 f.Kr.
Heracles, til venstre, i kamp med to amazoner. De kvindelige krigeres dragt er normal for samtiden.
Deres skjolde er halvrunde og de kæmper med spyd og har pilekogger/sværdskede på ryggen.
H: 41 cm, D: 28 cm
Billedekilde: Maria Daniels til Perseus projektet. University of Pennsylvania Museum of Archaeology and Anthropology (ref. MS 5467).


mvh


Flemming
Senast redigerad av 2 Odinkarr, redigerad totalt 3 gång.

Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 5291
Blev medlem: 18 aug 2003 14:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av Dûrion Annûndil » 02 apr 2010 21:41

karlfredrik skrev:Stig Welinder skriver i Sveriges historia I,2009 sid 272, att den kinesiska terrakottaarmén innehöll kvinnliga krigare, och att sydösteuropeiska kvinnogravar innehöll "pilbågar,spjut,svärd och dolkar" från 600-200 f Kr.
Jag känner själv inte till dessa krigerska kvinnor, men kanske någon här på forumet kan upplysa mig?
Att skytiska kvinnor begravts som krigare är inget nytt, men vad exakt står det angående terrakottaarmén?

Några kvinnliga krigarstatyer har jag nämligen aldrig hört talas om bland dem, däremot fejkade Thor Heierdahls dotter sådana i en utställning i Peking för några år sedan:
http://www.chinadaily.com.cn/photo/2007 ... 816899.htm
Odinkarr skrev:Scenen er fra Slaget ved Troja år 1184 f.Kr. Mit bud er at dette f.eks. kunne være en afbildning af Kong Priam til Troja’s datter Kassandra, der bliver taget krigsfange og gjort til slave hos Agamemnon.
Troligare är att det är en avbildning av de amazoner som sagan också säger slogs på trojanernas sida. Deras drottning dödades av Akilles.

Mvh -Dan

Användarvisningsbild
Odinkarr
Medlem
Inlägg: 661
Blev medlem: 16 jan 2007 13:44
Ort: Bøtø Nor, Falster

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av Odinkarr » 03 apr 2010 02:31

Troligare är att det är en avbildning av de amazoner som sagan också säger slogs på trojanernas sida. Deras drottning dödades av Akilles.

Mvh -Dan]
Supergodt Dan,

Jeg er helt enig og har rettet til ovenfor med disse ord:

Aethiopis (Aithiopis, brudstykke 1, Proclus) fra 600 tallet f.Kr. beretter for os at amazone krigerinden Penthesileia, der er prinsesse, ankommer til Troja og kæmper bravt. Hun dræbes af Achilles og højsættes af trojanerne. Krigeren Thersites, en staldbroder til Achilles, fornærmer Achilles ved at anklage ham for at have været forelsket i Penthesileia. For denne anklage må han lade livet for Achilles’ hånd. Thersites nævnes ligeledes i Homer: Iliaden (Bog II:214-270), hvor han fornærmer Agamemnon, Achilles og Odysseus. Den kvindelige rytter kan derfor være Penthesilaia, og personen i venstre side Achilles. De etruskiske runer er endnu ufortolket og vil sikkert give os det endelige svar.

mvh

Flemming

Grävling
Medlem
Inlägg: 17
Blev medlem: 18 mar 2008 21:08

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av Grävling » 06 apr 2011 14:15

Mer necromanti.

Är det möjligt att han inte menade "terrakottakrigarna" utan terrakottakrigare. Ingen aning om tillförlitligheten hos artikeln nedan, men den talar om kvinnliga terrakottakrigare hittade i en annan grav från en tidigare period.

http://journeyeast.tripod.com/women_war ... ecret.html

I övrigt verkar en kvinnlig konstnär ha gjort kvinnliga terrakottakrigare som ett projekt inom feminism. Heyerdal heter hon. Det går att hitta många artiklar om det. Det är lite synd att hon gjort så tycker jag. Det är säkert berömvärt men om man någonsin hittar, eller har hittat, kvinnliga krigare i den kända terracottaarmen så blir det onekligen svårt att hitta det på internet.

Ytterligare en artikel som är lite bättre kanske.
http://ancientbodies.wordpress.com/2010 ... ta-armies/
The Han dynasty tomb figures are not representations of noblewomen, queens leading armies, or singular daughters like Mu-Lan. They are representations of foot and cavalry troops of mixed sex forming a standing army. They are mute evidence for something less exceptional, and thus more interesting than the rare powerful woman who can challenge her own circumstances.

Grävling
Medlem
Inlägg: 17
Blev medlem: 18 mar 2008 21:08

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av Grävling » 06 apr 2011 14:58

The question of women’s participation in warfare is one of those topics that comes up repeatedly in archaeology of sex and gender, and has been the basis for sharp critiques. Perhaps the best known examples are those characterized as “amazons”. In Ancient Bodies, Ancient Lives, I described the procedure used by archaeologist Jeannine Davis-Kimball to identify women in Iron Age Central Asian burials as warriors:

Davis-Kimball’s argument begins with historical documents from the Classical Greek world that talked about Amazons, women warriors, among the peoples northeast of Greece. Davis-Kimball identifies material traces of women warriors in the tombs of Central Asia, where both biological males and females are buried with weapons and gear for horses. In her study, categories of objects were defined that were taken as evidence of the life experiences of those with whom they were buried. These categories of objects were then compared with the biological sex of the person in each burial.
Davis-Kimball’s research has been criticized by others who emphasize that women with weapons and horse gear are still less common than men with these attributes. Part of the debate between her and her critics can be attributed to a confusion about what a “warrior” is: as I noted, Davis-Kimball suggests that these women probably participated in the defense of herds and home, not what the word “warrior” conjures up in the popular imagination.
Ytterligare från artikeln ovan men som förtjänade eget inlägg. Eftersom jag läst Jeannine Davis-Kimballs bok 20% av gravarna innehöll kvinnliga krigare, (eller om det var 20% av kvinnorna som begravdes som krigare, minns inte). Tycker jag att det kunde vara värt att nämna att hon antydde att det är kvinnor som dog ganska unga som begravdes som krigare, inte sällan med skador. I de kurgans (gravhögar) där kvinnorna hittades fanns också gravar med kvinnor med "traditionella" kvinnliga attribut. Vanligen var dessa traditionella kvinnor rikt begravda och som jag uppfattade det var praktiskt taget alltid den äldsta, största, mittersta graven en sådan. Vilket gav intrycket att kvinnor inte behövde vara krigare för att ha väldigt hög status (kanske började man som krigare och blev sedan husfru?). (männen begravdes nästan bara/bara som krigare (enstaka shaman?). Kvinnor som shamaner, krigare och husfruar.

(erkänner att jag läste boken för 5 år sedan och skriver ur minnet som kan vara fel)

oilc
Tidigare medlem
Inlägg: 645
Blev medlem: 03 jan 2008 14:05
Ort: Sverige

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av oilc » 29 apr 2011 16:47

Grävling skrev: Tycker jag att det kunde vara värt att nämna att hon antydde att det är kvinnor som dog ganska unga som begravdes som krigare, inte sällan med skador. I de kurgans (gravhögar) där kvinnorna hittades fanns också gravar med kvinnor med "traditionella" kvinnliga attribut. Vanligen var dessa traditionella kvinnor rikt begravda och som jag uppfattade det var praktiskt taget alltid den äldsta, största, mittersta graven en sådan. Vilket gav intrycket att kvinnor inte behövde vara krigare för att ha väldigt hög status (kanske började man som krigare och blev sedan husfru?).
Det här stöder de uppgifter jag har om trakernas och skyternas kultur: kvinnor var jämställda med män fram till sitt giftermål, varefter de endast var hustrur. Hög status kunde dom förstås ha även som icke-krigare. Det finns omnämnanden om kvinnliga härskare bland skyterna under antik tid.

Sensemaker
Medlem
Inlägg: 502
Blev medlem: 20 mar 2008 15:29

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av Sensemaker » 23 jun 2011 12:54

Sarmaterna skall ibland ha begravt kvinnor med vapen som krigare. Herodotos menar att de är ättlingar till skyterna och en grupp skeppsbrutna amasoner.

De islänska vikingasagorna nämner kvinnliga krigare, de är en rätt liten minoritet och i allmänhet inte de mest framträdande i berättelsen. Däremot kan man notera att de är vanliga personer inte konstiga utlänningar från långtbortistan utan personer med vanliga namn från vanliga platser som omtalas på ett sätt som visar att man inte tycker det är särskilt märkligt med kvinnliga krigare. Detta tyder på att kvinnliga krigare för sagoberättaren och hans publik var så pass naturligt att det inte tarvade särskilda förklaringar och konstiga folk.

Sensemaker

Stefan
Medlem
Inlägg: 3469
Blev medlem: 09 apr 2002 10:10

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av Stefan » 23 jun 2011 18:06

Jag läste nyligen Enoksens trevliga bok om Vikingarna och vikingarnas stridskonst.

Han refererar rätt friskt både Sturlasson och Saxo Grammaticus. Där han menar att de bägge två försökte återge historierna så gott de kunde. Inga påhitt utan de baserade sig troget på de källor de hade, etc. Och faktiskt inte ens speciellt nationellt chauvinistiskt.

Ok, om Slaget vid Svolder [edit: jag menar givetvis Bråvalla. Svolder-slaget beskrevs också utförligt, men det var ett sjöslag], där "danskar" med allierade, resp "svenskar" med allierade, drabbar samman i tidens största slag, sannolikt nånstans runt Kalmar-trakten på fastlandet.

I den danska hären ingår bla den namnkunniga kvinnliga kämpen och hövdingen Vesna, som leder en grupp kvinnliga krigare samt uppbådet från Vender. (Jomsburgsvikingarna var tydligen slaviska vender?!)
En annan namnkunning kvinnlig kämpe och härförare var Hetha.

I striden får Vesna äran att bära konungens stridsmärke i täten för mittersta fylkingen.
Medan Hetha får förtroendet att föra befäl över hela högra fylkingen...

På den "svenska" sidan nämns inga kvinnliga kämpar. Det kan bero på att den svenska huvudkällan, skalden Starkad(?) som själv deltog i slaget och blev svårt sårad, inte nämner några. Typisk manschauvinism?? Min hypotes är att de fanns, men de var inte namnkunniga (dvs inte erkända stora krigare), och därför omnämndes de inte. I likhet med 98% av manliga krigare utan eget krigsnamn.


Vittnesmålet är mycket starkt.

Huvudinvändningen är nog att det kan vara övertolkat. Vesna är rimligt sett ett kvinnligt, slaviskt namn ja, men Hetha behöver inte vara ett kvinnligt namn - om det inte finns andra indicier eller bevis på att hon var kvinna. Jag minns inte vad Enoksen sa rent bokstavligt. Jag minns bara ATT.
Senast redigerad av 2 Stefan, redigerad totalt 24 gång.

oilc
Tidigare medlem
Inlägg: 645
Blev medlem: 03 jan 2008 14:05
Ort: Sverige

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av oilc » 24 jun 2011 01:48

Stefan skrev:Jag läste nyligen Enoksens trevliga bok om Vikingarna och vikingarnas stridskonst.

Han refererar rätt friskt både Sturlasson och Saxo Grammaticus. Där han menar att de bägge två försökte återge historierna så gott de kunde. Inga påhitt utan de baserade sig troget på de källor de hade, etc. Och faktiskt inte ens speciellt nationellt chauvinistiskt.

Ok, om Slaget vid Svolder, där "danskar" med allierade, resp "svenskar" med allierade, drabbar samman i tidens största slag, sannolikt nånstans runt Kalmar-trakten på fastlandet.

I den danska hären ingår bla den namnkunniga kvinnliga kämpen och hövdingen Vesna, som leder en grupp kvinnliga krigare samt uppbådet från Vender. (Jomsburgsvikingarna var tydligen slaviska vender?!)
En annan namnkunning kvinnlig kämpe och härförare var Hetha.

I striden får Vesna äran att bära konungens stridsmärke i täten för mittersta fylkingen.
Medan Hetha får förtroendet att föra befäl över hela högra fylkingen...

På den "svenska" sidan nämns inga kvinnliga kämpar. Det kan bero på att den svenska huvudkällan, skalden Starkad(?) som själv deltog i slaget och blev svårt sårad, inte nämner några. Typisk manschauvinism?? Min hypotes är att de fanns, men de var inte namnkunniga (dvs inte erkända stora krigare), och därför omnämndes de inte. I likhet med 98% av manliga krigare utan eget krigsnamn.


Vittnesmålet är mycket starkt.

Huvudinvändningen är nog att det kan vara övertolkat. Vesna är rimligt sett ett kvinnligt, slaviskt namn ja, men Hetha behöver inte vara ett kvinnligt namn - om det inte finns andra indicier eller bevis på att hon var kvinna. Jag minns inte vad Enoksen sa rent bokstavligt. Jag minns bara ATT.
Fanns där inte också en sköldmö som hette Veborg? Från Saxo? Kan Veborg betraktas som ett säkerställt kvinnligt namn? Jag vet inte säkert själv.

Grävling
Medlem
Inlägg: 17
Blev medlem: 18 mar 2008 21:08

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av Grävling » 06 sep 2011 14:44

kvinnor var jämställda med män fram till sitt giftermål, varefter de endast var hustrur.
Fast det måste väl vara lite underligt skrivet. ;) Har forskaren någon speciell orsak till att anse att kvinnan slutade vara jämställd när hon gift sig? Eller att en kvinna måste vara krigare för att kunna vara jämställd. Det kan ju vara så, men det måste inte. Finns kulturer där kvinnor och män har ungefär lika mycket makt trots att deras områden är olika, tex Navajos.
Hög status kunde dom förstås ha även som icke-krigare. Det finns omnämnanden om kvinnliga härskare bland skyterna under antik tid.
Jo det skulle stämma bättre med mina källor där begravda kvinnor snarare verkade ha större möjligheter till olika roller än mindre och en kvinna alltid låg i botten/mitten på en gravhög, medan senare gravar var lagda runtom och över.

Jag måste läsa boken om Vikingarnas krigskonst :) den står i hyllan och väntar på mig. Jag har funderat över just de skildringarna, de dyker ibland upp på nätet och jag har sett dem tidigare men jag har aldrig någonsin sett dem hänvisade i någon bok eller artikel om kvinnor under vikingatid. Inte ens den senaste jag läste som ändå handlade om just sköldmör, de tar bara upp Brunhilde/Sigdrifa från 1200-talet som egentligen bara blir "tämjd". (däremot kopplar artikelförfattren lite intressant nog Brunhilde till Brunhilda som var gift med Sigibert, merovingerkonung runt år 600. http://sv.wikipedia.org/wiki/Brunhilda (hon var inte krigare btw))

Här är en annan text som jag aldrig sett en forskare nämna ur synvinkeln sköldmö.

13. Sedan vi två
i Svitjods land,
framsynta flickor,
i fejd oss gåvo,
brynjor skuro
och bröto sköldar,
banade oss väg
genom brynjade grå.

14. Störtade en furste,
stödde en annan,
den gode Guttorm
vi gåvo hjälp,
det kom ej lugn,
förrän Knue föll.

15. Dessa halvår
vi höllo så på,
att vi som kämpar
kända blevo.
Där skuro vi
med skarpa spjut
blod ur dödliga sår
och svärden färgade.

från Grottekvarnen :) som verkar anses vara en av de äldre och mer oförändrade texterna annars. Dessa rader brukar aldrig nämnas däremot, finns det någon speciell orsak till att de är ointressanta tror ni?

oilc
Tidigare medlem
Inlägg: 645
Blev medlem: 03 jan 2008 14:05
Ort: Sverige

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av oilc » 06 sep 2011 15:54

Grävling skrev:
kvinnor var jämställda med män fram till sitt giftermål, varefter de endast var hustrur.
Fast det måste väl vara lite underligt skrivet. ;) Har forskaren någon speciell orsak till att anse att kvinnan slutade vara jämställd när hon gift sig? Eller att en kvinna måste vara krigare för att kunna vara jämställd. Det kan ju vara så, men det måste inte. Finns kulturer där kvinnor och män har ungefär lika mycket makt trots att deras områden är olika, tex Navajos.
Hög status kunde dom förstås ha även som icke-krigare. Det finns omnämnanden om kvinnliga härskare bland skyterna under antik tid.
Jo det skulle stämma bättre med mina källor där begravda kvinnor snarare verkade ha större möjligheter till olika roller än mindre och en kvinna alltid låg i botten/mitten på en gravhög, medan senare gravar var lagda runtom och över.

Jag måste läsa boken om Vikingarnas krigskonst :) den står i hyllan och väntar på mig. Jag har funderat över just de skildringarna, de dyker ibland upp på nätet och jag har sett dem tidigare men jag har aldrig någonsin sett dem hänvisade i någon bok eller artikel om kvinnor under vikingatid. Inte ens den senaste jag läste som ändå handlade om just sköldmör, de tar bara upp Brunhilde/Sigdrifa från 1200-talet som egentligen bara blir "tämjd". (däremot kopplar artikelförfattren lite intressant nog Brunhilde till Brunhilda som var gift med Sigibert, merovingerkonung runt år 600. http://sv.wikipedia.org/wiki/Brunhilda (hon var inte krigare btw))

Här är en annan text som jag aldrig sett en forskare nämna ur synvinkeln sköldmö.

13. Sedan vi två
i Svitjods land,
framsynta flickor,
i fejd oss gåvo,
brynjor skuro
och bröto sköldar,
banade oss väg
genom brynjade grå.

14. Störtade en furste,
stödde en annan,
den gode Guttorm
vi gåvo hjälp,
det kom ej lugn,
förrän Knue föll.

15. Dessa halvår
vi höllo så på,
att vi som kämpar
kända blevo.
Där skuro vi
med skarpa spjut
blod ur dödliga sår
och svärden färgade.

från Grottekvarnen :) som verkar anses vara en av de äldre och mer oförändrade texterna annars. Dessa rader brukar aldrig nämnas däremot, finns det någon speciell orsak till att de är ointressanta tror ni?
Jag äger inte boken om thrakerna och skyterna, men eftersom mitt intresse är just genus minns jag detta väl. Informationen om thrakerna är bristfällig och grundar sig till stor del på deras grannfolk grekernas rapporter, som anses trovärdiga av forskarna. Grekerna vittnar om att den ogifta thrakiska kvinnan var självständig och oberoende och i stort sett bestämde själv över sitt liv. Hon kunde även strida i krig. En begränsning av hennes självbestämmanderätt fanns dock, och det var en viktig sådan: hennes äktenskap arrangerades, och bröllopet markerade slutet på hennes liv som självständig individ. Från att ena stunden ha varit en jämlike blev hon plötsligt en slav. Forskaren fokuserade dock mest på den ogifta kvinnan. Jag minns faktiskt den exakta frasen:
"Då det gäller den gifta kvinnan, däremot, finns det ingen uppgiftslämnare som har påstått något annat än att hon var sin makes slavinna".


Konstrasten mellan den ogifta och gifta kvinnans rättigheter var alltså stor. Men det är ju inte så ovanligt. I Sverige var skillnaden i rättigheter mellan en gift och en ogift kvinna himmelsvid ända fram till 1921.

Skyterna anses ha haft en kultur som i mycket överensstämde med thrakernas. Det finns många exempel kvinnliga härskare bland skyterna som också ledde arméer i krig. Persernas kung Cyrus den store ska ha dödats Tamyris (eller Tomyris), drottning över den skytiska stammen massageterna, som 529 f. kr besegrade honom i strid och högg av hans huvud.

Stridande kvinnor var annars inte ovanligt bland antika folkslag, även om det är mer oklart hur och under vilka förhållanden de stred. Romare och greker vittnar båda om att den keltiska kvinnan kunde ta liv på slagfältet, och hos illyrerna, som bebodde Västra Balkan, tränades även kvinnor i stridskonst. Alexanders den store halvsyster Cynane var halvt illyrier och stred på slagfälten för Makedonien mot kvinnliga motståndare under krig.

Vad gäller sköldmörna kommer de kanske att kunna bevisas någon gång i arkeologins framtid, men det påminde mig en en närliggande sak då det gäller stridande kvinnor i Norden. En kvinna som hade ärvt ställningen som sin ätts överhuvud hade lagens tillstånd att utöva samma uppgifter som ett manligt familjeöverhuvud, och det torde kanske innefatta även strid http://sv.wikipedia.org/wiki/Ringkvinna Bara en tanke. Det var en spännande iakttagelse du har gjort när det gäller den sång du citerar! :idea:

Grävling
Medlem
Inlägg: 17
Blev medlem: 18 mar 2008 21:08

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av Grävling » 07 sep 2011 08:34

Mmm men det kan ju gälla rent önsketänkande från författarens sida, eller en missuppfattning. Just iom att gravmaterialet inte alls stämmer överens med det han skriver. Är boken från 50-70 kanske 80- talet?

När jag läste mycket om Kelterna märkte jag att kvinnliga kelter var värdelösa slavar enligt författarna fram till runt 90-talet. Numera är de ju allt annat än. Så det kan stämma att kvinnan blev slav, å andra sidan kan det också vara att författaren missat någonting eller helt enkelt betraktar hemarbete som värdelöst och maktlöst. Bara som exempel, när vi talar om kvinnans arrangerade äktenskap och att hon inte får välja så missar vi oftast att en ung man med föräldrar i livet inte heller fick välja... däremot verkar både män och kvinnor ha större möjlighet att välja i äktenskap nr två (män kanske har fler av dessa iom viss dödlighet när första barnet ska födas.)

(Om inte annat lär det ju va ett rent helvete att få kvinnor att gifta sig om man går från fri varelse med möjlighet att bli härskare till värdelös slav över en natt. Dåligt för befolkningsstatistiken på födslar kanske :) )

Grävling
Medlem
Inlägg: 17
Blev medlem: 18 mar 2008 21:08

Re: Kvinnliga krigare?

Inlägg av Grävling » 07 sep 2011 08:37

Skulle dessutom säga att skillnaden mellan en ogift eller gift och änka var ganska stor. Både ogifta och gifta var under en mans fulla ansvar far eller make och så stor skillnad var det väl ändå inte där.