Reguljärt rytteri i Östdanmark

Diskussioner kring händelser under renässansen, tidig modern tid och upplysningen.
Sören Norby
Medlem
Inlägg: 50
Blev medlem: 18 okt 2002 18:23

Reguljärt rytteri i Östdanmark

Inlägg av Sören Norby » 29 okt 2002 00:46

KAVALLERI

Skånske Rostjeneste
H. Steensen
Raised summer 1676, disbanded March 1677.
Uniform: Light gray faced red.


Christian Juuls Rytterreiment
Four companies of newly raised dragoons were converted to cavalry in the Summer of 1677. This regiment wore dragoon uniforms until it was broken up at the end of 1677, and the men divided among the Livregiment and the Nationale regiments.
Uniform: gray faced blue


Gullandske Ryttere
1676 Martin Bartelsen (inf?)
Raised by Admiral Niels Juel on the island Gotland with 3 companies in June 1676. Disbanded 1679.
In 1676 Bartelsen was given 2,000 alen of yellow cloth and 1,600 alen of red baize (for lining) for his troops, which included both cavalry and infantry.

DRAGONER

Steen Brahes Skånske Dragonrgiment
Disappears from the rolls in the second half of 1677.
Uniform: gray faced red

Fortsättning följer...

Ben
Medlem
Inlägg: 9172
Blev medlem: 20 jun 2002 13:58
Ort: Sverige

Inlägg av Ben » 29 okt 2002 09:52

Naturligtvis intressant. Och jag förmodar att detta ska bevisa att skåningarna ingick i reguljära danska förband.

Detta har jag knappast förnekat. Den viktigaste punkten är dock en annan: om ett lands undersåtar i krigstid tar tjänst i en fientlig armé, ska då dessa betraktas som medborgare i den fientliga staten eller som upprorsmän/landsförrädare? Låt mig föreslå följande scenario: Skåne invaderas 1627 av polska-kejserliga trupper, som en reaktion på den danske kungens ökade inblandning i 30-åriga kriget. Missnöjda grupper i Skåne tar tjänst i den kejserliga armén. De danska försvararna lyckas dock besegra inkräktarna och tar ett stort antal av dessa skåningar till fånga. Ska de behandlas som vilka krigsfångar som helst eller såsom upprorsmän och landsförrädare? Eller ett modernare exempel: om de ryska ansträngningarna under vinterkriget att återuppväcka inbördeskrigets känslor lyckats och en del finländare anslutit sig till de ryska trupperna, vad hade gällt för dem? Finland hade trots allt ingått i det ryska kejsardömet ända till ungefär 20 år tidigare, en situation mycket lik Skånes år 1675. Hur betraktades Kuusinen och hans "exilregering" i Finland under vinterkriget?

Det är detta som är den avgörande punkten.

Användarvisningsbild
SuperPalle
Medlem
Inlägg: 1567
Blev medlem: 09 okt 2002 16:57
Ort: I19

Inlägg av SuperPalle » 29 okt 2002 11:28

enligt mig så e det inte så möe tvivel om saken.

de skånska snapphanarna (vilket betyder bandit på ett ungefär) var antingen banditer som passade på eller (i den meningen ordet oftast används) frihetskämpar/upprorsmän/landsförädare.

alla de tre är egentligen samma sak.l


//palle som tycker att dit scenario var lite skumt men att du fick fram din poäng.

Ben
Medlem
Inlägg: 9172
Blev medlem: 20 jun 2002 13:58
Ort: Sverige

Inlägg av Ben » 29 okt 2002 12:41

Jag vill primärt inte demonisera friskyttarna. Det fanns bland dem säkert folk som hade de bästa motiv, sådana som utsatts för övergrepp etc. Däremot försöker jag visa att man kan se på saken från två olika sidor. Ur danskt-skånskt perspektiv som frihetskämpar, som folk som visade sin trohet mot det gamla hemlandet. Men ur Karl XI:s och den svenska statens perspektiv som svenska undersåtar, vilkas representanter hade deltagit i flera riksdagar på lika villkor som de gamla svenska landskapens riksdagsmän, avgett trohetseder etc. Som just då Sverige är som mest trängt av fiender gör uppror och ansluter sig till rikets fiender. Alltså som landsförrädare.

Användarvisningsbild
Ljunggren
Medlem
Inlägg: 183
Blev medlem: 29 mar 2002 17:07

Friskyttar

Inlägg av Ljunggren » 29 okt 2002 15:08

Att kalla friskyttarna landsförrädare, banditer eller laglösa är ett enkelt sätt att legalisera de övergrepp som de svenska styrkorna begick i Skåneland. Sedan när är man landsförrädare om man kämpar för sitt sanna fädernesland, och inte viker sig för den pådyvlade makten?
De flesta arméer under denna tidsålder bestod av ett misch-masch av olika nationaliteter och grupperingar, vilket förklarar att danska även fanns i den kejserliga armén. Att Skåneland fortfarande är ockuperat område är inget annat än en stor skam för hela norra Europa.

Ben
Medlem
Inlägg: 9172
Blev medlem: 20 jun 2002 13:58
Ort: Sverige

Inlägg av Ben » 29 okt 2002 15:43

Sedan när är man landsförrädare om man kämpar för sitt sanna fädernesland, och inte viker sig för den pådyvlade makten?
Du måste väl medge att en sådan regel hade blivit ganska svår att tillämpa? Varje fredsavtal som inneburit landavträdelser hade följts av ständiga uppror i de områden som bytt ägare. För en finsk arbetare, född i storfurstendömet Finland i det ryska kejsardömet, som dessutom 1917-18 kämpat på de rödas sida: Vilket var 1939 hans sanna fädernesland? Eller en person född i Elsass/Alsace under den tid då området ömsom var tyskt, ömsom franskt? Eller den nordskåning som hade släkt i Småland, kanske rent av härstammade därifrån?